På senare år har flerspråkighet uppmärksammats som ett berikande europeiskt fenomen. Inom EU har man formulerat målet att varje medborgare ska lära sig sitt modersmål och ytterligare två språk. Det har påpekats att engelska inte räcker utan att kunskaper behövs i flera olika språk. Med hänsyn till detta är det glädjande att notera hur intresset för Italien och italienska språket ständigt ökar i Sverige, liksom intresset för Sverige och svenskan i Italien.

Inom italianistiken i Sverige är språkinlärningsforskningen sedan flera år tillbaka ett viktigt område. Inlärning av just ordförrådet är en del av språket som hittills ägnats relativt lite intresse. Men ordinlärning är aktuellt i projektet High-level proficiency in second language use, framför allt inom delprojektet Aspects of the advanced L2 learner’s lexicon (http://www2.biling.su.se/~AAA/Project%207.htm), som även detta leds av Camilla Bardel. Samtidigt har vi noterat att de som kommer i kontakt med italienskan i Sverige (studenter, lärare, översättare) är överens om att den nuvarande situationen för ordböcker mellan italienska och svenska är otillfredsställande, vilket kan innebära begränsningar och hinder för effektiv inlärning av italienska. Därför har vi nu startat detta lexikografiska projekt där olika studier av det italienska ordförrådet och dess inlärning ska leda fram till en ny tvåspråkig ordbok.

I projektet studeras det italienska ordförrådet i kontrastivt perspektiv. Vår målsättning är att öka kunskapen om den moderna italienskan och dess relation till det svenska ordförrådet. Det finns stora skillnader mellan språk när det gäller t ex stilistiska nivåer, och ekvivalensen mellan ord är ofta partiell om man jämför språk. Vi vill pröva hur olika slags markörer och kompletterande information kan användas i en ordbok för att bäst kunna hjälpa användaren att dels förstå ord och dels använda ord i sin egen produktion med hänsyn till den aktuella kontexten.

Vi utgår från Tullio De Mauros klassificering av det italienska ordförrådet i ett basordförråd, Vocabolario di Base (VdB) samt i flera mer avancerade och specialiserade kategorier. Basordförrådet innehåller cirka 7000 ord indelade i tre olika kategorier: fondamentale (FO), di alto uso (AU) och di alta disponibilità (AD). Kategorin FO innehåller cirka 2000 ord med mycket hög användningsfrekvens; av alla skrivna och talade texter täcks 90 % av dessa ord. Även ord i kategorin AU har hög användningsfrekvens och de står för ungefär 6 % av texten. Ord tillhörande kategorin AD förekommer relativt sällan i talad eller skriven text men de är ändå bekanta ord för alla infödda talare av italienska eftersom de benämner vardagliga ting och fenomen i omgivningen.

Vi avser att undersöka om liknande kategoriseringar gjorts för svenskan och hur dessa i så fall förhåller sig till de italienska. Förutom De Mauros delvis frekvensbaserade ordindelning i VdB, finns andra frekvenslistor som bygger på skriftlig såväl som talad italienska. Det kan bli intressant att jämföra ords frekvens på italienska och svenska, samt att undersöka vilken roll frekvens har för inlärning av ord.

I dag är elektroniska ordböcker fortfarande i många avseenden elektroniska versioner av pappersordböcker. Vi vill gå vidare och skapa en ordbok direkt för det elektroniska mediet för att undersöka och utnyttja den nya teknikens möjligheter fullt ut. Vår målsättning är att hitta en flexibel teknisk lösning som gör det möjligt att skapa en modell som kan anpassas och återanvändas för olika språkpar. Publicering i elektronisk form kommer att bli allt viktigare för mindre europeiska språk, då den kommersiella marknaden för tryckta ordböcker är mycket begränsad för dessa språk.

I februari 2005 arrangerades vid Stockholms universitet ett internationellt kollokvium kring lexikon och ordböcker, med inbjudna specialister från Sverige, Italien och Finland. Vid kollokviet poängterades att vi inte ville nöja oss med att revidera eller bygga på befintliga ordböcker utan vi ville starta ett forskningsprojekt för att kunna dra nytta av de senaste årens forskningsresultat inom sociolingvistik, lexikografi och språkinlärningsforskning. Frågor väcktes både angående urval av uppslagsord och deras presentation.

Ett flertal pilotstudier har genomförts inom projektets ram och presenterats i uppsatser och artiklar (se vidare under rubriken "Bibliografi"). Projektet har presenterats vid ett flertal tillfällen i internationella sammanhang.

Samarbetspartners

Sedan 2006 samarbetar vi med konsortiet CFL2000 (Consorzio Friuli Lingua 2000, www.cfl2000.net), knutet till universitetet i Udine, Italien. Samarbetet har gett oss tillgång till den italienska forskargruppens ordbas som är grundad på De Mauros Vocabolario di Base. Detta samarbete ger Stockholmsprojektet stora vinster, såväl tids- som kostnadsmässigt. I samarbete med CEFL2000 utarbetar vi en struktur för den italiensk-svenska nätbaserade ordboken. 200 uppslagsord har översatts och olika informationsteknologiska lösningar har i samband med detta arbete utprovats och vidareutvecklats.

Vi samarbetar även med Christian Mattsson, lexikograf vid Språkrådet.