Bakgrund

Den nationella forskarskolan i romanska språk (FoRom) inrättades 2001 och ingick i statsmakternas satsning på 16 nya forskarskolor. Forskarskolans uppdrag innebar att utexaminera 25 doktorer i franska, italienska, portugisiska och spanska. Det primära målet var att stärka de romanska språkens ställning inom utbildning och forskning samt i samhället i övrigt, och därmed förbättra de internationella relationerna inom handel, politik och kultur.

Forskarskolans organisation

Forskarskolans verksamhet har bedrivits av fyra universitet/högskolor (partneruniversitet) och samordnats av Stockholms universitet (värduniversitet): Karlstads universitet (Estetisk-filosofiska fakulteten), Mälardalens högskola (Institutionen för humaniora), Stockholms universitet (Institutionen för franska, italienska och klassiska språk och Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier).

Forskarskolan har letts av en styrgrupp med företrädare från samtliga partnerhögskolor. Den ekonomiska förvaltningen har handhafts av institutionen för franska, italienska och klassiska språk vid Stockholms universitet under tillsyn av den humanistiska fakulteten. Den verkställande ledningen har åvilat forskarskolans ordförande (prof. Gunnel Engwall) och en föreståndare (prof. Mats Forsgren fram till 2006, därefter prof. Johan Falk).

Efter ansökan och beredning i forskarskolans styrgrupp antogs doktoranderna vid någon av de deltagande universitetsinstitutionerna. Forskarskolan har stått för doktorandernas finansiering och den löpande uppföljningen av forskarutbildningen. Tre antagningsomgångar genomfördes: 2001, 2002, 2003. Inalles antogs 33 personer till Forskarskolan.

Utbildning och handledning

Grundprincipen var att doktoranderna skulle följa sin hemmainstitutions studieplan, som så långt som möjligt anpassades till de obligatoriska och valfria kurser som forskarskolan erbjöd. Till dessa kurser inbjöds ansedda internationella romanister och allmänlingvister, vilka också i flera fall gav gästföreläsningar.

Forskarskolans obligatoriska kurser hade en romansk prägel för att skapa en komparativ kompetens och stärka banden mellan doktoranderna. De valfria kurserna rörde teman som var aktuella i doktorandernas forskningsinriktningar.

Obligatoriska kurser:

A 1 Att förstå romanska språk, 10 p[1] (medverkan av prof. Michael Metzeltin)

A 2 De romanska språken i ett historiskt och typologiskt perspektiv, 10 p

Valfria kurser (några exempel):

Aktuella teoretiska perspektiv inom andraspråksforskningen, 5 p

Översättningsvetenskapliga frågeställningar, 5 p

Diskursmarkörer, 5 p

Introduktion till diskursanalys, 5 p

Vid sidan av de reguljära kurserna har Forskarskolan anordnat fem internat med övernattning, varav ett var förlagt till Santa Susana i norra Katalonien (2004). Dessa internat har behandlat specifika metodfrågor eller doktorandernas avhandlingsutkast, mestadels under medverkan av internationella experter. 

Varje doktorand har handletts av minst två personer med lägst docentkompetens, normalt hämtade från de medverkande institutionerna. I flera fall har även specialister från något av de romanska länderna deltagit som handledare.

Doktorer, postdoktorer och avhandlingar inom FoRom

Tabell 1: Doktorer, postdoktorer och avhandlingar (37 Kb) , som omfattar samtliga antagna doktorander, även de fem som av olika skäl har avbrutit utbildningen, visar att 21 doktorer hade utexaminerats inom åtta år och att sammanlagt 27 doktorer har utexaminerats fram till dags dato (juli 2014) och att en doktorand efter slutseminarium i september 2014 kommer att disputera under höstterminen 2014. Det innebär att forskarskolan med råge har uppfyllt sin kvot på 25 doktorer. Denna förskjutning har flera olika orsaker, främst föräldraledigheter och sjukdomar.

Doktorerna fördelar sig mellan språken på följande sätt:

Franska 14

Italienska 3

Portugisiska 2

Spanska 8

TOTALT 28

I maj 2012 arrangerade Forskarskolan Festival de Linguistica Romanica med deltagande av fem framstående romanister: Patrick Charaudeau (Frankrike), Anna Gicalone Ramat (Italien, Augusto Soares da Silva (Portugal), Dominique Willems (Belgien), María Antonia Martín Zorraquino (Spanien). Vid symposiet framträdde 17 av de utexaminerade doktorerna samt flertalet handledare och lärare som varit verksamma inom Forskarskolan. Föredragen har samlats i en kongressvolym som ges av Stockholm University Press under sommaren 2014.

Tabell 1: Doktorander, doktorer och postdoktorer inom FoRom

Postdokanställningar

Forskarskolan har haft möjlighet att inrätta 11 postdokanställningar under åren 2008 – 2013. Dessa anställningar har normalt omfattat 21 månader och har tillsats på kvalitetsmässiga grunder. Det har inneburit att 7 doktorer i franska, 2 i portugisiska och 2 i spanska kommit i åtnjutande av postdokanställning. Av Tabell 1 framgår vilka doktorer som anställts som postdoktor.

Forskarskolans resultat och betydelse

Det kan konstaterats att Forskarskolan har uppfyllt det kvantitativa målet att utexaminera 25 doktorer i romanska språk, även om det inte skedde inom den ursprungliga tidsgränsen. Fördelningen mellan språken speglar relativt väl ämnenas storlek och partnerhögskolornas inriktning: franska 14, spanska 8, italienska 3 och portugisiska 2.

Forskarskolan har haft positiva effekter både vad gäller studiemiljö och internationella kontakter. Den har skapat den kritiska massa som är en förutsättning för att skapa en god forskningsmiljö. Ett antal forskningsinriktningar har förstärkts eller etablerats genom forskarskolan och resulterat i internationellt uppmärksammade bidrag, bl.a. inom översättningsvetenskap och kontrastiv lingvistik, andraspråksinlärning, samtalsanalys, sociolingvistik och tvåspråkighet. Därutöver kan nämnas textlingvistik och filologi.

Forskarskolan (inte minst genom den externa handledningen) har möjliggjort en rad internationella kontakter och deltagande i forskningsnätverk. Följande axplock kan illustrera detta: STINT-stipendier till Paris 8 och Università di Bologna, Val.Es.Co. - forskning om ungdomsspråk vid Universitat de València, det europeiska SLATE-nätverket om andraspråksforskning, EDICE - internationellt forskningsnätverk om artighetsstudier.

Inriktningen mot romanska språk har lett till en ökad kunskap om de romanska språkens typologi och historiska utveckling. Detta har varit av godo så mycket mer som den komparativa språkforskningen blir allt vanligare på kontinenten.

En ytterligare positiv effekt är det nära samarbete som etablerats mellan universiteten i Sverige. Det gäller såväl FoRoms doktorander som dess handledare, som kontinuerligt träffats vid seminarier, internat m.m.

Forskarskolan har tvivelsutan fyllt ett behov av experter och forskare i romanska språk. Några av de utexaminerade FoRom-doktorerna ägnar sig åt förvärvsverksamhet utanför den akademiska världen, medan det stora flertalet nu är verksamma vid universitet i Sverige och andra länder. På så sätt kan man konstatera att FoRom med sin breda inriktning och sin nationella och internationella orientering har fått stor betydelse även utanför värdinstitutionerna vid Stockholms universitet.



[1] Före Bolognareformen motsvarade 10 poäng en halv termins studier.