Slottsbacken badar i solsken och avgaser från bussarna som fullastade med turister kämpar sig uppför backen mot parkeringarna. Inne i det stora stenhuset på Slottsbacken 10 är det svalt. I entrén samsas turistkartor och broschyrer på ryska, spanska och tyska med foldrar som vill locka unga sydasiater som jobbar med demokrati och mänskliga rättigheter att komma till Sverige och gå en ledarskapsutbildning.

Sverige åtnjuter ett starkt förtroende internationellt

Annika Rembe kommer från möten på stan, och på bordet i mötesrummet ligger fyra papper uppradade i väntan på underskrift. I jobbet som generaldirektör är det alltid flera bollar i luften samtidigt, och institutet har en bred verksamhet. Svenska Institutet har 135 anställda i Stockholm, Visby och på kulturhuset i Paris.

—Sverige har ett, eller åtnjuter ska man säga, ett starkt förtroende. Vi svenskar är 0,14 procent av världens befolkning, men i olika mätningar av hur människor runt om i världen ser på andra länder brukar vi hamna på mellan första och tionde plats. Det är ganska fantastiskt, säger Annika Rembe.

I mätningen Nation Brands Index, där länder värderas som varumärken hamnar Sverige på tionde plats, och i mätningar där man intresserar sig mer för det faktiska tillståndet i ett land, som Global Democracy Index eller Corruption Perception Index rankas Sverige också högt, i indexet Good Country rankas Sverige t.o.m. som nummer ett. Men Annika Rembe säger med eftertryck att den höga trovärdigheten Sverige har internationellt inte kan tas för given.

—Vi måste hela tiden arbeta för att nå nya målgrupper. Och det är våra värderingar som är kittet i alltihop. Det handlar om det öppna, transparenta, förhållandevis jämställda samhälle vi har, med sin innovationskraft och lösningsförmåga. Vi ska självklart inte berätta för andra vad de ska göra, men vi har mycket att vinna genom att dela med oss av våra kompetenser ocherfarenheter. Och när det gäller att hantera de utmaningar världen står inför idag tror jag att Sverige har en relevant roll att spela, säger Annika Rembe.

En av Annika Rembes hjärtefrågor är att locka internationella studenter att komma och läsa på svenska lärosäten. Sverige marknadsförs som innovativt, kreativt och fritänkande, och som ett land som investerar både i utbildning och forskning. Ungefär 34 000 internationella studenter läser i Sverige, av dem (ca 450 per år) med stipendier från Svenska Institutet.

Juridik en stabil grund att stå på

Det var en dröm om att arbeta som journalist som ledde Annika Rembe in på studier vid Stockholms universitet, men hon läste juridik istället för journalistik. Juridiken skulle bli en stabil grund att stå på. De logiska strukturerna och vridandet och vändandet på frågeställningar för att täcka alla perspektiv passade Annika Rembe, och ett sommarjobb som notarie hos riksdagens ombudsmän blev avgörande. Många av ärendena hos exempelvis JO berodde på att vanliga människor helt enkelt inte förstod vad en dom betydde eller vad myndigheterna sa. Det fanns stora svårigheter i kommunikationen, konstaterade Annika Rembe.

—Jag hade en dröm, och det var att jag skulle bidra till att förklara systemet. Jag fick ett jobb inom förlagsbranchen, och blev redaktör för en vardagsjuridisk handbok. Många sa till mig att det där är omöjligt, det går inte, därför att det kommer att bli fel. Jag jobbade med rödpennan och strävade efter att förenkla språket, och var oerhört rädd och nervös. Men handboken gavs ut i 10 upplagor och sålde i en halv miljon exemplar.

Generaldirektör för Svenska institutet

Efter många år inom förlagsbranschen och media blev Annika Rembe kommunikationschef på myndigheten Invest in Sweden . När hon år 2010 blev generaldirektör för Svenska institutet hade hon flera ledande uppdrag i internationell miljö på meritlistan. Ett exempel är att hon var generalkommissarie för det svenska deltagandet på världsutställningen i Shanghai år 2010. Och för den som drömmer om en internationell karriär har hon ett råd att ge: satsa på bredd!

—Så som samhället och världen utvecklas kommer den mest efterfrågade kompetensen att vara hur man knyter ihop kunskaper och erfarenheter från ett område till ett annat. Som i det tvärvetenskapliga forskningsfältet. När jag ser tillbaka på min juristutbildning tror jag att jag och mina studiekamrater fick med oss en relativt bred allmänbildning. Vi lärde oss att resonera, ta in kunskap, analysera och knyta ihop trådarna. Och det har vi alla haft oerhört stor nytta av i våra yrkesliv.