Magnus Bremmer. Foto Niklas Björling.
Magnus Bremmer. Foto Niklas Björling.


– Jag och Klas Ekman satt på Kungliga Biblioteket en dag och pratade om hur mycket spännande forskning som skulle förtjäna att nå en ännu större publik.  Vi gillar båda folkbildande kulturjournalistik och tänkte att det skulle vara kul med en podcast där forskare har möjlighet att berätta om sitt ämne på ett lättillgängligt sätt. Jag visste från min tid som doktorand att Stockholms universitet jobbar mycket med den tredje uppgiften så vi gick till Humanistiska fakulteten och de var intresserade från första början.

Bildningspodden vill locka nya studenter till universitetet, därför är det viktigt att även yngre lyssnare ska kunna förstå innehållet.

– Vi brukar be våra gäster att föreställa sig lyssnaren som en vetgirig gymnasielev som inte vet någonting om ämnet. Att det inte krävs några förkunskaper kan göra hela skillnaden för om många väljer att lyssna vidare. Samtidigt är det uppenbarligen många forskare som lyssnar på Bildningspodden och säger att de gillar den. Jag tror absolut att stor räckvidd och fördjupning inte behöver stå emot varandra, att det kan vara både och.

Det har varit viktigt för Magnus och Klas att det inte bara är Stockholms universitets forskare som är med i podden.

– Det handlar om redaktionellt oberoende och är viktigt för trovärdigheten att vi väljer de forskare som tillhör de mest meriterade på ämnet, oavsett universitet. Det handlar inte främst om att sprida Stockholms universitets forskning, utan om att sprida kunskap i stort. Stockholms universitet är avsändaren.

Avsnittet om Karl Marx har flest lyssnare, över 20 000. Bland Magnus personliga favoriter finns avsnitten om Fredrika Bremer och Mary Wollstonecraft.

– Vi hade med extremt underhållande och kunniga forskare. Där tycker jag att balansgången lyckades; man kan lyssna utan några förkunskaper och ändå få en väldigt bra bild av personerna, deras tid och tänkande.

Under 2006 började Magnus praktisera på Svenska Dagbladet som kulturjournalist och han har sedan dess jobbat regelbundet som kritiker, redaktör för Under strecket och med kulturdebatten. Han menar att redaktörsrollen blir mer och mer viktig i vår tid. Att det idag finns ett stort behov av redaktörer även utanför journalistiken, i och med att vi måste välja ur den stora informationsmängden.

– Det ligger i universitetets uppdrag att sprida kunskap och forskningsresultat. Enskilda forskare och kommunikatörer gör redan ett stort jobb, men jag tror att universiteten som lärosäte också har mycket att vinna på att använda sig av redaktionell kompetens för att sprida kunskap på nya sätt till en större publik. Det är ett särskilt viktigt uppdrag idag, med ett nytt medielandskap och en på många sätt splittrad offentlighet.

När Magnus kom till Stockholms universitet som doktorand tillhörde han en tvärvetenskaplig estetisk forskarskola.

– Doktorandtiden var en positiv och lärorik erfarenhet på flera sätt. Vi fick ett stort internationaliseringsbidrag som gjorde det möjligt att arrangera internationella konferenser och åka på forskningsresor till New York, Istanbul, Tokyo och S:t Petersburg. Vi besökte allt ifrån konstmuseer i S:t Petersburg till byrån som designade monumentet efter den 11 september. Jag var också med och arrangerade en konferens i Tokyo. Sammantaget var det otroligt nyttigt och stimulerande på många sätt.

Det tvärvetenskapliga är någonting som Magnus uppskattar väldigt mycket. Själv är han litteraturvetaren som skrev en avhandling om synen på fotografiet under 1800-talet, ett relativt outforskat område.

– Under 1800-talet ansåg man att det krävdes övning för att titta på fotografier eftersom att de innehöll så mycket detaljer. Som författare eller redaktör behövde man därför hjälpa läsarna med vad de skulle titta på, till exempel genom att frilägga objekt i bilden och leda läsaren med beskrivande texter.  

Idag är Magnus tillbaka på Stockholms universitet med titeln forskningsredaktör. Förutom Bildningspodden jobbar han med Rats teater, en forskningsscen vid Stockholm universitet, och Accelerator, en kommande mötesplats mellan konst och vetenskap. Han kommer också leda ett utvecklingsarbete där man ska titta på hur universitetet kan arbeta med satsningar liknande Bildningspodden, i syfte att sprida forskning och kunskap till allmänheten på nya sätt.