Studenter bidrar till att bredda rekryteringen
Samtidigt som 23-åriga Lawen Dehghani läser till jurist, åker hon till Tumba tre gånger i månaden för att hjälpa högstadieelever med läxorna. Lawen är en av 32 studentmentorer inom Medvind, en verksamhet som ska locka nya grupper till universitetet.
– Jag vill att eleverna ska känna att vem som helst kan plugga vid universitetet. Man behöver inte vara nån speciell typ, man behöver inte komma från nåt speciellt land eller från en särskild del av stan, säger Lawen Dehghani.
Sedan september träffar hon regelbundet tre femtonåriga tjejer på Storvretskolan i Botkyrka kommun. Eleverna går i nian och deras egna mål är att höja sina betyg för att komma in på gymnasiet.
– De har väldigt låga betyg med tanke på deras potential. En tjej är otroligt duktig i matte, men hon kommer inte över VG, säger Lawen Dehghani.
Studieteknik och pluggdisciplin är några saker som Lawen Dehghani försöker lära ut – allt från att stänga av mobilen till att dra streck mellan talen i matteboken.
– De är väldigt ambitiösa när vi ses, men det är fortfarande en utmaning att få dem att plugga utanför skolan.
Språksvårigheter
Två av eleverna är födda utomlands, och har bott i Sverige i tre respektive sex år. De talar visserligen bra svenska men möter ändå språksvårigheter i skolan, konstaterar Lawen Dehghani.
– Många gånger har eleverna kunskap om det mesta eller allt som kommer upp på proven, men ibland kan frågorna vara formulerade på ett sätt som de inte förstår. Och de förmår inte alltid uttrycka sin kunskap på korrekt svenska.
När Lawen Dehghani hörde talas om Medvind var det en självklarhet att delta. Lawen Dehghani har själv kurdisk bakgrund. På hennes gamla skola på Södermalm saknades så gott som helt personal med invandrarbakgrund, ”kanske fanns det någon städare”. Då är det är svårt att drömma om eller se sig själv i en framtida yrkesroll, säger hon.
– Hela min släkt är akademiker, så det var självklart för mig att läsa vidare. Men jag tror att det påverkar jättemycket om man inte kan identifiera sig med någon som pluggar på universitet eller har en högre yrkesbefattning.
Under halvåret med Medvind har Lawen Dehghani på nära håll sett hur orättvist skolans resurser fördelas. Exempelvis har hon kunnat konstatera att eleverna i många fall har gamla läromedel och ingen av dem har en hel linjal att ta med sig på träffarna.
– Alla har verkligen inte samma förutsättningar i Sverige, konstaterar Lawen Dehghani upprört.
Samarbete med kommuner
Medvind är en del av universitetets arbete för att bredda rekryteringen av studenter. Verksamheten sker i samarbete med Stockholm stad och Botkyrka kommun. Två skolor från vardera kommunen deltar, berättar universitetets handläggare för breddad rekrytering Faezeh Khalaji.
– Jag fick nyligen ett mejl från en biträdande rektor på en skola i Botkyrka som tycker att det här är ett fantastiskt projekt. Eleverna på den skolan står på kö för att vara med i Medvind, säger Faezeh Khalaji.
De studenter som blir antagna som mentorer får ersättning för sin insats, och innan de börjar träffar sina elever ges de två dagars utbildning. Läxläsning står i fokus, men det finns också en målsättning att alla elever under året ska göra studiebesök vid universitetet.
Från universitetets perspektiv kan Medvind ses en del av den så kallade tredje uppgiften, att vända sig mot omgivande samhälle. För deltagande studenter ger året som mentor en lärdom för livet, framhåller Faezeh Khalaji. Men hon understryker att verksamheten bottnar i humanitära värderingar.
– Att läsa på universitetet är en mänsklig rättighet. Tyvärr har inte alla samma förutsättningar, på grund av exempelvis familjeförhållanden eller uppväxtmiljö. Att tidigt visa högskolevärlden för de här eleverna breddar deras perspektiv, och ger dem kunskaper som jag inte tror att de annars hade fått, säger Faezeh Khalaji.
Efter ett halvår har Lawen Dehghani och de tre tjejerna på Storvretskolan lärt känna varandra ganska bra. Hon får inte längre bara frågor om mattetal och SO-ämnen, utan också hur hon har råd att läsa på universitetet och vilket gymnasium man borde välja. Akademiska studier i all ära, men för en femtonåring är gymnasievalet betydligt viktigare.
– Mina tre elever måste såklart inte plugga vidare. Det är inget krav, men jag vill att de ska känna att universitetet är en möjlighet, ett alternativ. Det är det viktiga för mig, säger Lawen Dehghani.
Text: Henrik Lundström
Foto: Eva Dalin
Webbredaktör:
Marie Jackalin
Senast uppdaterad:
25 januari 2012
Sidansvarig: Kommunikationsenheten
