För att få en miljö fritt från vibrationer gjuts en betongplatta på en sandbädd direkt på berggrunden under Arrheniuslaboratoriet. Foto: Niklas Björling
För att få en miljö fritt från vibrationer gjuts en betongplatta på en sandbädd direkt på berggrunden under Arrheniuslaboratoriet. Foto: Niklas Björling

 

Ombyggnationen av Arrheniusbiblioteket är redan igång. Där det nyss fanns bokhyllor kommer det snart finnas ett nytt hus i huset. Ett transmissionselektronmikroskop är ett känsligt instrument med höga krav på sin omgivning för att kunna leverera bra resultat. Temperaturen får inte ändras mer än 0,2 grader i timmen, vibrationer från till exempel steg i korridorer måste dämpas och magnetfält måste skärmas av.

Det finns redan fyra transmissionselektronmikroskop vid Institutionen för material- och miljökemi (MMK). Två kommer att pensioneras när det nya mikroskopet är på plats. De befintliga mikroskopen var en satsning på hög tillgänglighet och bredd. Det nya mikroskopet är en satsning på spetskompetens.

Gunnar Svensson, prefekt MMK. Foto: Niklas Björling
Gunnar Svensson, prefekt MMK. Foto: Niklas Björling

– När det levereras kommer det vara det mest moderna i världen. För att attrahera duktiga doktorander och forskare behöver vi den här satsningen. Stockholms universitet är redan väldigt framstående inom materialkemi, nu kan vi ta ett steg till och ytterligare förstärka universitetets attraktionskraft, säger Gunnar Svensson, prefekt vid MMK.

Med det nya mikroskopet kan forskarna se var varenda atom sitter i nanopartiklar, och identifiera enstaka atomer av grundämnen. Till exempel kommer det gå att titta närmare på polymerer som cellulosa, eller förstå katalysatorer och batterier bättre.

19 juni lanseras samarbetet CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials. Stockholms universitet, KTH, Uppsala universitet och forskningsinstitutet Swerea-KIMAB har alla egna elektronmikroskop, men instrumenten och specialistkompetensen skiljer sig åt. Genom samarbetet ska alla lära av varandra och utnyttja instrumenten fullt ut. Även det regionala näringslivet kommer att ha nytta av satsningen. Det tar lång tid att lära sig använda så avancerade mikroskop och driftskostnaden är hög. Gunnar Svensson och hans kollegor vill att så många som möjligt ska använda dem.

– För att nå dit samarbetar vi, tydliggör och synkroniserar. Vi ska visa vilka kurser som finns inom elektronmikroskopi, ha gemensamma workshops och samla specialister med olika kompetens. CEM4MAT ska fånga upp alla typer av användare, företagspartners är också välkomna. Bara vi lär känna varandra och träffas ofta kommer det bli lätt, säger Gunnar Svensson.

Finansieringen för att få igång CEM4MAT kommer från en samverkanscheck från Samverkansavdelningen vid Stockholms universitet, och övriga samarbetspartners har sedan bidragit. Varje partner äger sina egna instrument och bidrar med personal. Investeringen för Stockholms universitets nya mikroskop beräknas landa på totalt 50 miljoner kronor. Ombyggnationen betalas av universitetet centralt, och för investeringen i mikroskopet står Institutionen för material- och miljökemi för hälften, och Naturvetenskapliga fakulteten för andra halvan. Driften kommer att finansieras av användarna.

– Vår vision är att vårt nya mikroskop och CEM4MAT ska bli så framgångsrikt att vi i framtiden kan attrahera externa medel för driften, säger Gunnar Svensson.

Om CEM4MAT

CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials Sciences är ett forskningssamarbete runt transmissionselektronmikroskop. Stockholms universitet, Uppsala universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Swerea KIMAB ingår i CEM4MAT. www.cem4mat.se

Se film om CEM4MAT

Fakta transmissionselektronmikroskop (TEM)

En smal stråle av elektroner genomlyser objektet och sprids för att med elektromagnetiska linser förstoras till en bild. Med hjälp av elektroner kan mikroskopet visa objekt mindre än det synliga ljusets upplösningsgräns, till exempel enskilda atomer.