"Nationella" litteraturhistorier mellan territorium och språk. Det "tyska", det "nederländska" och det "svenska" fallet

 
De litteraturhistorier som brukar kallas för "nationella" kan ge intryck av att vara en välordnad kategori för sig (vid sidan av de "allmänna"). Dock kan dessa "nationella" litteraturhistorier vid närmare betraktande, och särskilt om man betraktar dem i ljuset av så kallade pluricentriska eller plurinationella språk, ha i grunden helt olika utgångspunkter. Dessa ibland explicita men inte sällan enbart implicita utgångspunkter belyses i detta föredrag, som undersöker litteraturhistorier från de senaste årtiondena om det "tyska", det "nederländska" och det "svenska" fallet (med enstaka kommentarer om andra "nationella" litteraturhistorier). Det kan noteras att alla de tre nämnda adjektiven dessutom är namn på plurinationella språk. I föredraget behandlas frågan om huruvida språket, territoriet eller folket (eller möjligtvis något annat) är utgångspunkten för litteraturhistoriernas förståelse av den egna objektbeskrivningen. Här spelar inte minst ett antal ofta förgivettagna, men till sin natur polysema adjektiv en helt central roll.
 
Esbjörn Nyström studerade tyska och litteraturvetenskap vid Umeå universitet och kom sedan efter ett studieår i Karlsruhe till Göteborgs universitet, där han 2004 avlade doktorsexamen i tyska med en editionsvetenskaplig och librettologisk avhandling om Brechts och Weills "Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny". Mellan 2011 och 2014 var Esbjörn Nyström anställd vid Stockholms universitet, avdelningen för tyska, med ett VR-finansierat projekt om librettoedition. Från 2008 till 2011 samt återigen sedan 2014 är han verksam som lektor i svensk filologi vid Tartu universitet i Estland.