Program

10.00–10.45 FD, docent Heidi Grönstrand: Om litteraturens flerspråkighet I Finland; historiska och nutida perspektiv
10.45–11.00 Paus med kaffe
11.00–11.45 FD, docent Elina Druker: Berättelser om exil – Barnlitteratur som samhällskritik
11.45–12.20 FM Laura Lunnevuori: Alternativa verkligheter och magisk realism i Gabriel García Márquez Patriarkens höst
12.30–13.30 Lunch
13.30–14.15 FD Hanna Samola: Sagomotiv i finska dystopier under 2000-talet
14.15–14.25 Paus
14.25–15.10 FD, docent Satu Gröndahl: Från invandrarlitteratur till minoritetslitteratur? Senaste nytt från sverigefinska litteraturfronten
15.10–15.20 FD Outi Oja: Slutord

 

Seminariet är avgiftsfritt men kräver förhandsanmälan. Anmäl dig senast den 13 februari till Laura Lunnevuori (laura.lunnevuori@finska.su.se).

Om presentationerna och talarna

Heidi Grönstrand: Om litteraturens flerspråkighet I Finland; historiska och nutida perspektiv

Under de senaste åren har litteraturens flerspråkighet (eller litterär flerspråkighet) blivit ett populärt forskningsämne bland litteraturvetare. I min forskning har jag varit intresserad av att anknyta flerspråkighetsfrågor till bl.a. nationsbygge och dess litteratur- och språknormer. Jag har varit inspirerad bl.a. av begreppet ’monolingual paradigm’ (Yildiz 2012). I min presentation ger jag exempel på hur jag har använt det för att analysera mekanismer som har bidragit till att flerspråkighet länge har varit ett osynligt fenomen i finsk litteraturhistoria och -forskning. Dessutom tar jag upp hur man i finsk nutidslitteratur diskuterar enspråkighetsparadigmet och utvecklar flerspråkiga uttrycksformer.

Heidi Grönstrand, FD, docent, är verksam som vikarierande universitetslektor vid avdelningen för finska vid Stockholms universitet. Hennes forskning har de senaste åren mest handlat om litteraturens flerspråkighet. Hon har publicerat artiklar bl.a. om frågor kring språklig tillhörighet i finländsk nutidslitteratur. Tillsammans med Kristina Malmio redigerade hon Både och. Sekä että. Om flerspråkighet. Monikielisyydestä (2011; Schildts) som diskuterar litteraturens flerspråkighet i Finland ur ett historiskt perspektiv. För tillfället leder hon projektet ”Litteraturens flerspråkighet i dagens Finland” där sex litteraturvetare, en sociolog och två författare granskar finländsk litteratur inklusive serier och dess språkliga mångfald. www.monikielisyys.fi

Elina Druker: Berättelser om exil – Barnlitteratur som samhällskritik

Vandringen, sökandet och flykten är motiv som utgör drivkraften i många barnböcker. Med utgångspunkt i valda barnlitterära berättelser från andra världskriget till i dag, bland annat Solveig von Schoultz och Tove Janssons Nalleresan från 1944, undersöks hur barnlitterära texter har används kritiskt eller subversivt för att skildra flykt eller hemlöshet. Genom en pendling mellan det absurda och vardagliga formulerar berättelserna en erfarenhet som är gemensam oavsett historisk kontext: upplevelsen av att inte tillhöra någonstans, att inte ha ett hem.

Elina Druker är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har i sin forskning riktat sig in på barnlitteratur och särskilt på modernism, barnlitterär avant-garde och bilderböcker. Hon disputerade med en avhandling om den nordiska bilderbokens modernism 2008 och har publicerat böcker och artiklar om barnlitteratur såväl i Sverige och internationellt, senast som medredaktör för Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur (2017) tillsammans med Maria Andersson och Children’s Literature and the Avant-garde (2015) tillsammans med Bettina Kümmerling-Meibauer. Druker är redaktör för bokserien "Children's Literature, Culture, and Cognition" vid John Benjamins Förlag (Amsterdam) och medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). För närvarande arbetar hon med ett forskningsprojekt om tidiga konsumtionsskildringar i svensk barnlitteratur 1920–1950.

Laura Lunnevuori: Alternativa verkligheter och magisk realism i Gabriel García Márquez Patriarkens höst

Lunnevuori presenterar sitt examensarbete Verklighetens tyglar i fasta satänghandskar. Magisk realism i Gabriel García Márquez Patriarkens höst (2014). Avhandlingens fokus ligger på romanens huvudkaraktär, den allsmäktige patriarken, och representationer av honom. I romanen ställs den ”äkta” patriarken sida vid sida med olika narrativ om honom. Alla avbilder av patriarken, både materiella och icke-materiella, framställs som likvärdiga med varandra och med originalet. Sanning och äkthet framstår som flyktiga begrepp och tanken ”mer verkligt än verkligheten” präglar romanen.

Laura Lunnevuori har avlagt filosofie masterexamen med huvudämnet litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Hennes examensarbete Verklighetens tyglar i fasta satänghandskar. Magisk realism i Gabriel García Márquez Patriarkens höst godkändes 2014.

Hanna Samola: Sagomotiv i finska dystopier under 2000-talet

Dystopisk fiktion har varit väldigt populär i Finsk litteratur under de senaste åren. De finska dystopier har sin bakgrund i den internationella traditionen av dystopisk litteratur som börjar med Jevgeni Zamjatins Vi och fortsätter till postapokalyptiska berättelser av vår tid. I min presentation berättar jag på vilket sätt finska dystopier anknyter till dystopiska verk skrivna i andra länder och vad är kännetecknande speciellt för finska dystopier. Ett av mina teman är sagoelement och sagointertexter i finska dystopier. Hurdana funktioner har sagolika element i dystra berättelser? Varför är sagoelementen vanliga i feministiska dystopier? Mitt material består av tre romaner: Pirkko Lindbergs Berenikes hår, Laura Gustafssons Huorasatu och Johanna Sinisalos Auringon ydin.

Hanna Samola arbetar som vikarierande universitetslektor i finska vid Stockholms universitet. Hon är också postdoktoral forskare i projektet ”De mörknande visioner: dystopisk fiktion i finsk samtidslitteratur” som är finansierad av Konestiftelsen (2015–2019). Samola disputerade i november 2016 med en avhandling som behandlar kombinationer av dystopier och sagor i finsk litteratur skriven under 2000-talet.

Satu Gröndahl: Från invandrarlitteratur till minoritetslitteratur? Senaste nytt från sverigefinska litteraturfronten

Den sverigefinska litteraturen började formas under 1970-talet då ett flertal finska skribentföreningar och förlag startade sin verksamhet i Sverige. Satu Gröndahl berättar om de viktigaste författare och verken som fortfarande anses vara "klassiker" inom denna litteratur. Hon analyserar även utvecklingen under de senaste åren och nya trender i den sverigefinska litteraturen.

Satu Gröndahl är docent och universitetslektor i finsk-ugriska språk. Hon forskar i nordisk invandrar- och minoritetslitteratur och har skrivit bl.a. om samisk, tornedalsk och sverigefinsk litteratur, samt litteratur skriven av romer och resande.