Avslutade projekt

2006:11 Rörlighet på den segregerade arbetsmarknaden? Entreprenörskapets möjligheter och begränsningar.                                    Vård- och omsorgsbranschen utgör en viktig arena för grupper med en svagare position på arbetsmarknaden i Sverige. Samtidigt pågår en ökande privatisering inom branschen. Projektet syftar till att undersöka om invandrade kvinnor deltar i denna process genom att analysera och kartlägga rörligheten mellan offentlig och privat sektor ur ett genus- och entreprenörskapsperspektiv. Det undersöker om entreprenörskap utgör en karriärmöjlighet och väg till integration för invandrade kvinnor samt vilka restriktioner som finns kring detta. Projektet förväntas ge ökad kunskap om utsatta gruppers möjligheter till sysselsättning och integration på arbetsmarknaden, samt medverka till förbättrad regional kompetensförsörjning. Det lyfter fram och fördjupar nya aspekter på invandrade kvinnors arbets-marknad och företagande, såsom möjligheter till självförverkligande, samt potential att utveckla branschen innovativt. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder används inom projektet. En statistisk kartläggning görs med hjälp av en longitudinell databas. Dessutom genomförs en intervjuundersökning med personer inom både privat och offentlig vård och omsorg. Deltagande forskare: Charlotta Hedberg och Katarina Pettersson (Nordregio)

2010:4 Rekrytering av utländsk arbetskraft: Invandrares arbetsmiljö och anknytning till arbetsmarknaden i Norden.
Detta är ett nordiskt samarbetsprojekt med finansiering från Nordiska Ministerrådet. Projektet leds av forskare vid Det Nationale Forskningscenter for Arbetsmiljø i Danmark. Inom projektet bidrar vart och ett av de Nordiska länderna med en landrapport som diskuterar situationen i de olika länderna. Projektets huvudsakliga syfte är att beskriva regleringen av arbetskrafts-invandringen och hur den har ändrats under senare år. Andra syften är att kartlägga forskningen om hur utländsk arbetskraft rekryteras samt undersöka i vilken utsträckning utländsk arbetskraft kommer till Norden och hur invandrarnas arbetsmiljö och anknytning till arbetsmarknaden ser ut. Bakgrunden till projektet är att den demografiska utvecklingen i Norden går mot en allt mer åldrande befolkning, en utveckling som de nordiska länderna delar med andra västliga ekonomier och även andra ekonomier. Ett sätt att försöka hantera problemet är just genom ökad arbetskraftsinvandring. Publikation: "Rekrytering av utländsk arbetskraft: Invandrares arbetsmiljö och anknytning till den svenska arbetsmarknaden", www.arbejdsmiljoforskning.dk.
Deltagande forskare: Pernilla Andersson Joona och Eskil Wadensjö

2006:10 Utvärdering av försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare – ett randomiserat experiment.                                                      Under publicering i Scandinavian Journal of Economics som "Intensive Coaching of New Immigrants: An Evaluation Based on Random Program Assignment".

I detta projekt utvärderar vi försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare som kommer att bedrivas vid arbetsförmedlingar i tre län: Stockholm, Kronoberg och Skåne. Beslut om en sådan försöksverksamhet och utvärdering av denna har beslutats av Näringsdepartementet. Försöksverksamheten ska pågå i totalt två år. Syftet med försöket är att minimerar tiden från invandringstidpunkt till inträde på arbetsmarknaden. För att kunna utvärdera försöksverksamheten är försöket upplagt som ett experiment. Efter identifiering av målgruppen, d.v.s. de som uppfyller kriterierna för deltagande i försöksverksamheten, väljs deltagare ut slumpmässigt till försöksgruppen och kontrollgruppen. Kontrollgruppen deltar i arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet medan försöksgruppen deltar i försöksverksamheten. Försöksverksamheten skiljer sig från den ordinarie verksamheten på flera sätt, t.ex. så syftar försöksverksamheten till att man avsevärt ska korta tiden från permanent uppehållstillstånd till att man påbörjar ett introduktionsprogram. Deltagare i försöksverksamheten kommer att ha en intensivare kontakt med arbetsförmedlare än vad som sker inom den ordinarie verksamheten. Inom försöksverksamheten lägger man också vikt vid att deltagande i språkundervisning sker parallellt med annan verksamhet och inte som i den ordinarie verksamheten där man i större utsträckning avslutar språkundervisning innan man påbörjar andra aktiviteter. Deltagande forskare: Pernilla Andersson Joona och Lena Nekby.

2008:8 Invandringen till Sverige från de nya EU-medlemmarna                   I  maj 2004 utökades den europeiska unionen till att omfatta tio nya medlems-stater. Sverige var det enda land som öppnade sin arbetsmarknad från inträdesdagen och som samtidigt inte införde några speciella restriktioner när det gäller tillgången till välfärdssystemet. Syftet med projektet är att beskriva och analysera invandringsflödena till Sverige från de nya länderna under perioden 2004-2007. Från vilka länder kom invandrarna, vilken utbildningsnivå hade de, vilka åldergrupper dominerade etc. Projektet syftar också till att analysera effekterna av invandringen på den inhemska arbetskraftens löner och sysselsättning för några väldefinierade yrkesgrupper vilka kan betraktas som substituerbara med den invandrade arbetskraften. Deltagande forskare: Per Lundborg

2008:3 Utvärdering för försöksverksamheten: ”Nyanländ Arbetskraft- Byggföretag”                                                                                                                         Syftet med detta projekt är att utvärdera försöksverksamheten ”Nyanländ Arbetskraft - Byggföretag” som avser att snabba på och effektivisera arbetsmarknadsinträdet för nyanlända flyktingar. Verksamheten har de mer specifika målen att arbeta fram nya rekryteringsmetoder för AMS och ett antal rikstäckande byggföretag samt att möjliggöra otraditionella yrkesval för kvinnliga arbetssökande. Utvärderingen syftar till att kartlägga och undersöka rekryteringsprocessen i verksamheten samt att beskriva dess utfall. Mer i detalj vill vi undersöka vilka egenskaper som kännetecknar de individer som går vidare i respektive steg av rekryteringsprocessen, samt om rekryteringen påverkas av vem och vilka som jobbar med ärendet. För att erhålla information om hur de arbetssökande bedöms vid intervjutillfällen, har deltagande arbetsgivare och handläggare på AMS kontinuerligt besvarat enkätfrågor under beslutsprocessen. I enkäten har vikten lagts vid frågor som berör mer svårfångade egenskaper som motivation, social kompetens och kommunikationsförmåga. Projektet startade hösten 2007 och kommer att fortsätta fram till augusti 2008. Utvärderingen kommer därmed att slutföras under hösten 2008. Deltagande forskare: Magnus Rödin och Gülay Özcan.

2006:8 Arbetskraftsrörlighet och segregation                                                        Inom en stad tenderar det att finnas bostadsområden med höga andelar utrikesfödda personer som också kännetecknas av att många saknar arbete. Arbetsmarknader i segregerade områden kan därför ofta betraktas som ganska statiska enheter. Men dessa områden är också särskilt dynamiska, och karaktäriseras av hög rörlighet, både socialt och geografiskt. Det här projektet syftar till att analysera rörlighetsprocesser för utrikes födda personer i utsatta bostadsområden i Stockholm och Malmö. I synnerhet undersöker projektet hur individer kommer in på arbetsmarknaden från sårbara positioner, som arbetslöshet och socialbidrag, samt hur detta hänger samman med intern migration. Projektet använder sig av den longitudinella databasen PLACE, som omfattar alla individer i Sverige med uppgifter om både bostad och arbete. Inom projektet genomförs också en kvalitativ intervjuundersökning med både invånare i utsatta bostadsområden samt med utflyttare därifrån. Deltagande forskare: Charlotta Hedberg och Tiit Tammaru (Tartu universitet)

2008:4 Pendling och migration inom Norden                                                               Projektet är en kunskapsöversikt över omfattningen och effekter av arbetspendling och migration inom Norden. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden grundades 1954 men rörligheten inom de nordiska länderna är betydligt större än den mellan länderna även om hänsyn tas till avstånd mellan olika orter. Frågor som behandlas är: Vilken betydelse har arbetspendling och migration för inkomster och regional utveckling? Vilka är effekterna på samhällsekonomin i stort? Vilka är effekterna på lönebildning och arbetslöshet av (en ökad) integration av de nordiska arbetsmarknaderna? Har rörligheten haft någon konjunkturutjämnande effekt? Vilka hinder kvarstår hinder mot förstärkt integration av den nordiska arbetsmarknaden? Projektet har fått stöd från Finansdepartementet. Det bedrevs huvudsakligen under 2007. Resultatet från projektet har publicerats av Nordiska rådet, Arbetskraftens rörlighet i Norden - Drivkrafter och effekter, TemaNord 2008:524. Deltagande forskare: Pernilla Andersson Joona och Eskil Wadensjö

2006:1 Lika möjligheter för lika utbildning – övergången från skola till arbete                                                                                               

Det finns stora skillnader i arbetsmarknadssituationen mellan infödda och invandrare och barn till invandrare. Syftet med detta projekt är att undersöka om dessa skillnader kan förklaras med skillnader i utbildningsval och utbildningsresultat i utbildning efter grundskolan. Med data avseende ett urval av elever med och utan invandrarbakgrund som gick ut från grundskolan i Sverige år 1988, undersöks om invandare och infödda med liknande utbildningsbakgrund får liknande arbetsmarknadsutfall. Ett annat syfte är att undersöka om det finns systematiska skillnader i val av utbildning på gymnasienivå och vad gäller högre utbildning mellan infödda elever och dem invandrarbakgrund. Deltagande forskare: Lena Nekby och Gülay Özcan. Publikation: Nekby, Vilhelmsson &  Özcan (2008) "Do Domestic Educations Even Out the Playing Field? Ethnic Labor Market Gaps in Sweden", Journal of Immigrant & Refugee Studies, Volume 6, Issue 2, pp. 168-196.

2006:7 Etnisk identitet och arbetsmarknadsutfall                                               Vi använder surveydata från 1995 för en kohort av studerande med invandringsbakgrund som gick ut från grundskolan i Sverige 1988 kombinerat med registerdata från 1995-2002, för att studera identitetsutvecklingen hos dessa elever och dess effekter för deras framgång på arbetsmarknaden. Unikt för denna studie är att identitet är definierat i två dimensioner både med styrkan i identifikationen med den (etniska) minoriteten och med majoritetskulturen. Resultaten pekar på att det som har betydelse för arbetsmarknadsutfallet är styrkan i identifikationen med majoritetssamhällets kultur oberoende av styrkan i identifikationen med den (etniska) minoritetens kultur. Arbetsmarknadsutfallet varierar mycket litet mellan dem som är assimilerade och integrerade i majoritetssamhällets kultur oavsett om de har en identifikation med en minoritetskultur eller inte. Korrelationen mellan identitet och arbetsmarknadsfall återfinns emellertid endast för män. Deltagande forskare: Lena Nekby och Magnus Rödin. Working Paper:  Acculturation Identity and Labor Market Outcomes (253 Kb)