Migrationens orsaker och effekter

2011:10 "Vredens druvor" i den gröna ekonomin: Mobilitet, globala värdekedjor och sociala effekter på landsbygdens arbetsmarknader inom bärindustrin                                                                                                                               De internationella målen att uppnå en "grön ekonomi" och "territoriell balans" är grundligt utmanade av den globala värdekedja som den svenska bärindustrin utgör. Denna näring baseras på transnationell arbetskraftsrörlighet från asiatiska länder, särskilt Thailand, som kommer för att plocka bär unders svåra arbetsförhållanden. Arbetskraftsmigranterna blir en del av den lokala arbetsmarknaden på svensk landsbygd, som har samtidiga effekter på rurala områden i ursprungslandet. Med utgångspunkt i detta syftar projektet till att undersöka den transnationella, globala värdekedja som den svenska bärindustrin utgör, och dess translokala, sociala effekter på rurala områden i sändar- och mottagarländer. Projektet ska kritiskt granska hur de ovan nämnda internationella målen tillvaratas i en process där maktrelationer och ojämlika förhållanden produceras både på lokal nivå, inom länder, och på internationell nivå, mellan länder. Projektet ska utföras genom "mångsituerad etnografi": kontextuella fältstudier baserade på observationer och livshistoriska intervjuer med migranter och lokala invånare på landsbygden i både Sverige och Thailand. Projektet har också en konstbaserad metodologiansats, där samarbete med en konstnär ska resultera i fördjupad analys och en utställning. Deltagande forskare:
Charlotta Hedberg

2011:9 Den nya ruraliteten och omvärlden - Internationella migrationsflödens effekt på svensk landsbygd (Formas)
Det här projektet undersöker internationell migration på svensk landsbygd från demografiska och transnationella perspektiv. Projektet fokuserar på de influenser och potentiella tillgångar som landsbygden kan uppnå genom internationella migrationsprocesser. Migranter tar med sig transnationella nätverk som binder samman platser för in- och ut- migration och vilket skapar "transnationella sociala rum". Transnationella nätverk kan vara inflytelserika både för den region de länkas samman med samt för migranterna själva. För glesbefolkade områden kan internationell migration verka stimulerande två sätt: Demografiskt kan de bidra med en yngre befolkningsstruktur. Vidare kan de tillföra kvalitativa aspekter till landsbygden genom att direkt sammanbinda den med omvärlden. En del av projektet analyserar vad internationell migration betyder för landsbygdens arbetsmarknader, både genom transnationellt entreprenörskap, som en del av den lokala arbetskraften samt hur sysselsättningsmönstren ser ut för internationella migranter på landsbygden. Deltagare i projektet: Charlotta Hedberg, Stockholms Universitet, Gunnel Forsberg, Stockholms Universitet, Natasha Webster, Stockholms Universitet, Ali Najib, Uppsala Universitet och Susanne Stenbacka, Uppsala Universitet

2011:5 Ingenmansland: Internering och avvisning i migrations tidsålder
Globaliseringen har ökat flödet av människor mellan och till länder i Europa. Den har medfört ekonomisk expansion och ökad etnisk mångfald. Öppna politiska och sociala gränser har ökat europeisk integration och ökat ömsesidigt beroende mellan länder. Detta har i sin tur skapat en kosmopolitisk europeisk union med många transnationella medborgare. Parallellt med denna ökade rörlighet över nationella gränser, har det statliga tvånget i tysthet har varit på uppgång. Sedan 1990 har det i nästan alla europeiska demokratier skett en ökning av fängslande av lagbrytare och en ökad användning av interneringar och utvisningar av invandrare. Inom ramen för detta forskningsprojektet undersöks hur invandrare och etniska minoriteter har drabbats av konflikter kring global integration, neo-nationalism, och mångkulturalism vilka ofta får sitt uttryck genom kriminalisering och bestraffning av de som upplevs som ”andra”. Kriminalisering av invandrare, särskilt genom fängsligt förvar och utvisning, ger medlems-staterna möjlighet att åter hävda sin suveränitet, kontrollera sina gränser och reglera gruppmedlemskapet, något som understryker det territoriella medborgarskapets fortsatta relevans och motståndskraft även i denna tidsålder av transnationell migration. Deltagande forskare: Vanessa Barker

2011:4 Globalisering, invandring och den straffrättsliga ordningen
Detta projekt syftar till att förklara varför vi i en tid av ökad global rörlighet och politisk frihet ser en ökning av statligt tvång (t.ex. mer fängsligt förvar, frihetsberövanden, interneringar) och att förklara mönster för konvergens och divergens i några europeiska länder. I projektet undersöks hur regimer för införlivande av invandrare spelar en viktig roll vad gäller användning av statligt tvång mot utlänningar: En hög grad av inkorporering av invandrare i landet kan mildra straffrättsliga sanktioner mot utländska brottslingar, en liten grad av inkorporering av invandrare kan öka den sociala kontrollen. Projektets teoretiska bidrag rör frågan om hur kriminalisering av migration omformar staten och medborgarskapet, hur det uppstår ett stratifierat gruppmedlemskap baserat på uteslutning av dem som upplevs som "de andra".
Deltagande forskare: Vanessa Barker

2011:3 Löneeffekter för invandrare i en förhandlingsekonomi
I litteraturen över löneeffekter av invandring antas, explicit eller
implicit, att lönen sätts på en fri konkurrensmarknad. Medan detta i
många fall, i synnerhet för studier av amerikanska arbetsmarknader, kan vara relevant är det inte relevant för studier av marknader där lönen sätts i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförening eller individ vilket ofta är fallet i Europa. I detta projekt studerar jag effekterna av invandring på löner som sätts i individuell förhandling d.v.s. mellan arbetsgivare och den anställde. I modellen påverkar invandring lönesättningen genom att invandrare under en kortare eller längre assimileringsfas kan förväntas ha lägre reservationslöner än den inhemska arbetskraften. I modellen har invandring en negativ effekt på inhemska löner, men denna effekt tenderar att försvinna på lång sikt. En testbar hypotes som modellen genererar är att enbart nyligen anlända invandrare utövar ett negativt tryck på löner. Denna hypotes testas och bekräftas av data. Deltagande forskare: Per Lundborg

2011:2 Arbetskraftsinvandring från Central- och Östeuropa till Norden: migrationsmönster, arbetsförhållanden och rekryteringspraxis
Detta är ett gemensamt projekt med forskare från Norge, Danmark, Island och Polen. Institutet för arbetslivs- och välfärdsforskning (Fafo) i Oslo ansvarar för samordningen av projektet som finansieras av Nordiska ministerrådet. Projektets huvudsakliga syfte är att generera ny jämförbar kunskap om arbetskraftsinvandringen från Central- och Östeuropa till Norden. Forskare från SULCIS kommer att delta i två av projektets tre delar. I det första delprojektet jämför och analyserar vi sammansättningen, volymen och riktningen av invandringsströmmarna från Central- och Östeuropa till de nordiska länderna samt studerar dynamiken och drivkrafterna bakom dessa strömmar. I det andra delprojektet analyserar vi rekryterings- och bemanningsföretagens roll, särskilt deras betydelse för arbetskraftsinvandringen från Polen. Det är möjligt att denna typ av företag spelar en viktig roll för polska invandrare när de vill etablera sig på de nordiska arbetsmarknaderna. Kunskapen om denna snabbt växande bransch är mycket begränsad kunskap. Specifika forskningsfrågor är: Hur utbredd är användningen av rekryteringsföretag vid rekrytering av utländsk arbetskraft? Kan sådana företag ersätta informella nätverk? Hjälper rekryterings- och bemanningsföretagen utländska arbetstagare vid hantering av olika tillstånd och informerar de dem om deras rättigheter och skyldigheter? Erbjuder de den utländska arbetskraften arbete i mindre reglerade på delar av arbetsmarknaden som har sämre villkor? Har anställda i bemanningsföretag samma anställningsvillkor som dem som är anställda av andra arbetsgivare? Vilka likheter och skillnader finns mellan de nordiska länderna när det gäller betydelsen av rekryterings- och bemanningsföretag?
Deltagande forskare (SULCIS): Pernilla Andersson Joona, Stina Petersson och Eskil Wadensjö

2010:1 Förlorar Läkare från invandringen av läkare?
Effekterna av invandring på lönerna är ett central tema inom forskningen om invandringens välfärdseffekter. Medan skattningarna av efterfrågan på arbetskraft skulle tyda på tydliga negativa effekter på lokala löner av invandring, har enbart små effekter erhållits i den empiriska invandringslitteraturen. Genom att noggrant specificera substitutionseffekterna mellan arbetstagare utifrån utbildning och erfarenhet erhöll dock George Borjas 2003 i en uppsats betydligt kraftigare effekter. I det här projektet fokuserar vi på en grupp där subsititutionseffekterna kan specificeras i ännu större detalj, nämligen läkare. Substituerbarhet kan definieras för gruppen med läkarutbildning och dessutom har vi uppgifter på varje inhemsk och invandrad läkares utbildningsinriktning, såväl som erfarenhet. Genom väl definierad substituerbarhet mellan grupperna förväntas trovärdigare och mer exakta skattningseffekter kunna erhållas. Deltagande forskare: Per Lundborg

2008:9 Utvidgningen av EU och villkoren för de nya invandrarna
EU har utvidgats i två steg under 1990-talet. Utvidgningarna föregicks av en omfattande diskussion om de nya invandrarna skulle komma till arbete eller om de i stor utsträckning skulle få sin försörjning via transfereringssystemen. Social turism användes som en benämning för den senare formen. I en tidigare studie har vi sett på förhållandena året närmast efter utvidgningen år 2004. Vi fann inget stöd för hypotesen om social turism. I det nya projektet kan vi följa invandrarna under fler år efter utvidgningen och också grundligare belysa fler av transfereringssystemen. Vi kan också bättre studera vilka som mär sysselsatta och hur lönerna är givet utbildning. Projektet stöds av SIEPS. Deltagande forskare: Christer Gerdes och Eskil Wadensjö

2008:7 Assimilering: Löner, Dagar i Sysselsättning och Arbetsinkomster
Integration av invandrare studeras oftast genom att man jämför deras löner med den inhemska arbetskraftens löner. Men även om lönerna (per tidsenhet) skulle utjämnas på sikt kan man inte nödvändigtvis tala om full integration eftersom invandrarna kan vara utsatta för högre arbetslöshet. Ett bättre uttryck för integrationen är då att studera skillnaderna i totala arbetsinkomster, dvs produkten av dagar i sysselsättning och lön. Syftet med projektet är att förklara hur lång tid efter invandringen till Sverige det tar innan arbetsinkomsterna utjämnas samt att förklara om det är lönen (per tidsenhet) eller sysselsättningen som släpar efter. Denna distinktion är avgörande för en förståelse av varför integration tar tid och för att förstå vilken politik som kan vara effektiv för att skynda på integrationen. Invandrarna delas in i olika grupper för att på så sätt fånga upp skillnaderna mellan arbetskraftsinvandrare och icke arbetskraftsinvandrare, huvudsakligen flyktinginvandrare. Invandrarna kan också separeras m.a.p. utbildningsnivå och på kön för att man ska få en uppfattning hur assimileringstiden skiljer sig åt mellan olika grupper. Deltagande forskare: Per Lundborg.

2008:1 Äktenskapsmigration till Sverige: Orsaker och konsekvenser för dessa immigranters arbetsmarknadssituation
Syftet med detta projekt som har beviljats medel från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS 2007-0297) är att undersöka bestämmningsfaktorerna bakom äktenskapsinvandring till Sverige samt utvecklingen på arbetsmarknaden för personer som flyttar till Sverige på grund av äktenskap. Den största andelen av uppehållstillstånd i Sverige ges idag på grund av familjeanknytning. Migrationsverket uppskattar att cirka 30 procent av alla uppehållstillstånd under perioden 1980-2005 beviljades på grund av äktenskap eller sammanboende med någon som bor i Sverige. Trots att äktenskapsinvandring utgör en stor andel av invandringen till Sverige finns det väldigt lite forskning kring detta fenomen. Vad kännetecknar personer som flyttar till Sverige på grund av äktenskap/sammanboende? Vad kännetecknar personer boende i Sverige som finner makar/sambor utomlands? Hur interagerar dessa faktorer för att underlätta eller försvåra inträdet på arbetsmarknaden för äktenskapsinvandrare? Vårt projekt syftar till att besvara dessa frågor genom empiriska kvantitativa studier baserad på registerdata innehållande personer som har invandrat till Sverige av äktenskapsskäl och deras makar/sambor samt en enkätstudie av ett slumpmässsigt urval av dessa par. Bra och effektiv integrationspolitik bygger på en förståelse för alla typer av invandring till Sverige. Givet att äktenskapsinvandring är en stor och viktig källa till invandring är det därför förvånande att det finns få studier som har undersökt detta fenomen. Deltagande forskare: Lena Nekby, Saman Rashid och Aycan Celikaksoy

2006:5 Invandringen och den offentliga sektorn.
Omfördelningen mellan generationerna sker huvudsakligen på tre olika sätt: inom familjen, via marknaden och via den offentliga sektorn. Omfördelningen via den offentliga sektorn har kommit att bli alltmer betydelsefull. Invandringen kan påverka fördelningen via den offentliga sektorn. I de flesta länder är invandrarna överrepresenterade bland dem i aktiv ålder, vilket talar för att resurser förs från invandrarna till övriga i samhället. Å andra sidan är i de flesta europeiska länder sysselsättningen och lönerna lägre bland invandrare än bland infödda, vilket pekar på en överföring till invandrarna. I vilken riktning överföringen går totalt sett är en empirisk fråga och svaret kan variera mellan länder och över tiden. Vi har individdata för Danmark och Tyskland om överföringarna till och från den offentliga sektorn. Data för Danmark är från en databas som innehåller detaljerad information på individnivå om inkomster, skatter, inkomstöverföringar, offentlig konsumtion, sysselsättning och olika individkarakteristika för 1/30 av befolkningen i Danmark 1995-2001. Det är möjligt att få data mycket hög kvalitet också för Sverige genom att kombinera individdata från olika register från SCB med aggregerade data för vissa komponenter. Deltagande forskare: Christer Gerdes och Eskil Wadensjö

2006:6 Invandring, arbetslöshet och löner
Två mycket diskuterade frågor är vilka effekter, om några, invandringen har på arbetslöshet och löner. Leder invandringen till högre arbetslöshet? De flesta studier pekar på små eller inga effekter men att det kan finnas effekter för vissa grupper. Ett sätt att testa om invandring påverkar arbetslösheten är att använda sig av observationer på kommunal nivå. Vi har data för både Danmark och Sverige som möjliggör den typen av studier. Invandring betyder att arbetskraftens storlek i invandringslandet ökar. Lönerna kan som ett resultat av detta förändras med större effekter för vissa yrken, utbildningsgrupper och regioner beroende på invandringens selektivitet. Det finns grundläggande två typer av studier av invandringens löneeffekter. Den första baseras på variationer i invandringens andelar i olika yrken eller regioner, den andra utgår från arbetsmarknaden som enhet. Då vi har data där vi kan kombinera individ- och regiondata kan vi genomföra flera olika typer av undersökningar. Deltagande forskare: Eskil Wadensjö

2006:9 Decentralisering av löneförhandlingarna och invandrarnas löner
Löneförhandlingarna har med en start i början av 1980-talet gradvis blivit allt mer decentraliserade bland tjänstemännen. Denna process tog fart i mitten av 1990-talet och har åtföljts av en markant ökad lönespridning. Lönespridningen har ökat både inom och mellan olika grupper av anställda och mellan arbetare och tjänstemän. Detta betyder att en individs lön i ökad utsträckning bestäms av egenskaper dels hos individen, dels hos dennes arbetsplats. Man kan förvänta sig en öka lönespridning när inflytandet över lönesättningen har övergått från branschnivån till företagsnivån och den lokala fackklubben. I detta projekt analyseras om utvecklingen mot ökad lokal lönebestämning har gynnat eller missgynnat invandrarna. Decentralisering kan ge ökat utrymme för diskriminering men också göra att lönerna bättre svarar mot individernas produktivitet. För analysen används en databas som kombinerar individdata med företagsdata från 1995 och framåt. Deltagande forskare: Per Lundborg