Ojämlika möjligheter

2011:6 Lagöverträdelser bland invandrare i Sverige
Avhandlingen fokuserar olika aspekter av lagöverträdelser bland invandrare i Stockholmsområdet. Den första artikeln behandlar förhållandet mellan förekomst av våldsamma konflikter i ursprungslandet och våldsbrott begångna av unga invandrarmän i Stockholm. Den andra artikeln kommer studera hur olika typer av grannskapsfaktorer påverkar brottsligheten bland första och andra generationens invandrare. Den tredje artikeln kommer att fokusera hur ålder vid invandring påverkar sannolikheten för att invandrare senare i livet blir involverade i kriminella aktiviteter. Deltagande forskare: Amber Beckley 

2011:7 Invandring och multikulturalism i Sverige och Kanada
Kanada och Sverige betraktas ofta som “outliers” politiskt sett vad gäller attityder till invandrare och multikulturalism och mer positiva än andra länder till invandring. Trots uppenbara skillnader i många avseenden mellan länderna, har båda länderna båda relativt öppna gränser för invandrare och en mångfaldspolitik kännetecknad av multikulturalism. Båda länderna är i dessa avseenden “outliers” jämfört med de länder som de normalt jämförs med. Sverige är en “outlier” jämfört med andra nordiska länder och också andra europeiska länder. Kanada är en “outlier” jämfört med USA, ett land som Kanada i övrigt har stora likheter med ekonomiskt och kulturellt. Projektet har två syften: 1) att kartlägga likheter och skillnader mellan Sverige och Kanada vad gäller dels attityder till invandring och mångfald, dels politiken rörande invandring, invandrare och multikulturalism, och 2) att förklara de likheter och skillnader som vi finner. Deltagande forskare: Keith Banting, Queens University, Kingston, Ontario, Kanada och Eskil Wadensjö.

2011:1 De finansiella marknadernas betydelse för invandrarnas levnadsförhållanden i Sverige
Huvudsyftet med detta projektet är att studera samspelet mellan finansiella marknader och invandring och är empiriskt till sin karaktär. Vi kommer att ta oss an frågor om det går att identifiera diskriminering, vilken roll pantbelåning spelar för invandrare samt om finansiella problem överförs mellan generationer. Och vilken roll kognitiv förmåga och finansiellt beslutsfattande spelar. Forskningsprojektets innehåll når upp till högt ställda krav både vad gäller inomvetenskapligt värde och praktisk relevans. De finansiella marknaderna spelar traditionellt en undanskymd roll i forskning om arbetsmarknad och migration, trots att det är uppenbart att de troligen spelar en viktig roll i praktiken. De finansiella marknaderna har till exempel betydelse för att förvärva en bostad (bostadsrätt, villa) och därmed för boende och boendesegregation. De har också betydelse for möjligheterna att starta ett eget företag och för vilken typ av företag det är möjligt att skaffa. Deltagande forskare: Marieke Bos och Eskil Wadensjö

2008:10 Xenofobi - orsaker och effekter
På senare år har rasisitiska och främlingsfientliga grupper vunnit ett ökat gehör i de flesta europeiska länder och även blivit representerade i olika parlamentariska församlingar. Varken Sverige eller Danmark är något undantag från den regeln. Målet med detta projekt är att få fram teoretiska modeller och använda ekonometriska metoder för att studera ekonomiska effekter av diskriminering mot invandrare och orsakerna till det det starka stödet för invandrarfientliga politiska partier. I den empiriska analysen använder vi data från intervjuundersökningar om attityder till invandrare. Även om vi är medvetna om att inte alla icke-invandrare med negativa attityder mot invandrare är benägna att diskriminera, tror vi att attityder kan vara relaterade till förekomsten av diskriminering på det lokala planet. Vi identifierar effekten av attityder genom att använda det ”naturligt experiment” som utplaceringspolitiken av flyktingar på 1990-talet utgjorde. En dålig arbetsmarknad kan orsaka både låga löner för invandrare och negativa attityder mot invandrare. Det är emellertid inte denna effekt vi vill mäta, utan den kausala effekten av negativa attityder på invandrarnas arbetsmarknadsutfall. Därför kommer vi att använda attityder tio år innan undersökningstillfället och använda invandrare från industriländer som ”placebo-grupp”. Tidigare studier har identifierat ett samband mellan rasistiska kulturer och dåliga ekonomiska förutsättningar som viktiga förklaringar till rasistiskt våld och framgångar för rasistiska partier i politiska val. Att vissa områden i Sverige skulle ha en djup tradition av mer rasistiska attityder har emellertid svagt empiriskt stöd och i Danmark har invandrarfientliga rörelser haft framgångar trots att ekonomin gått bra. Dessa motsägelser kräver en fördjupad teoretisk och empirisk analys. Vi planerar arr använda variation över tid och mellan Sveriges kommuner för att studera vilka faktorer som kan förklara det ökade rasistiska våldet och framgången för invandararfientliga politiska rörelser. Att förstå de bakomliggande orsakerna är vitalt för att kunna motverka främlingsfientlighet och rasism. Deltagande forskare: Gisela Waisman

2008:5 Har Mohammed och Sabina samma chans att få jobb som Sven och Kerstin?
Vi har genom två fältexperiment – s.k. ”correspondence test” – undersökt förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär att man skickar in jobbansökningar från fiktiva personer, en med ett utländskt klingande namn och en med ett svenskt klingande namn till utannonserade tjänster. Om arbetsgivaren kontaktar de sökande (via den e-postadress eller mobiltelefon som angivits i ansökningarna) tackar man så snabbt som möjligt nej till intervju. Det är således diskriminering vad gäller att bli inkallad till intervju) som testats, inte i anställningsbeslutet i sig. Totalt sett skickades ca 4000 ansökningar ut till annonser inom 15 yrken på Platsbankens hemsida. I det första experimentet skickades två ansökningar in som hade likvärdiga meriter, en med ett svenskt namn och en med ett arabiskt eller afrikanskt (icke-muslimskt) namn. Det var antingen två mansnamn eller två kvinnonamn som sändes in per ledig plats. I genomsnitt fann vi att en person med utländskt namn måste söka ungefär dubbelt så många jobb som en person med svenskt namn för att bli kontaktad av en arbetsgivare. I det andra experimentet undersökte vi styrkan i arbetsgivarnas fördomar genom att låta ansökningarna med utländska namn (bara arabiska namn) ha 1-3 års längre arbetslivserfarenhet än asökningarna med svenska namn. Vi fann att skillnaden i respons från
arbetsgivarna kvarstod för ansökningar med mansnamn, medan skillnaden i respons mellan ansökningarna med kvinnonamn försvann helt och hållet. Deltagande forskare: Mahmood Arai, Moa Bursell, Carl le Grand och Lena Nekby

2008:2 Polisens arbete med ungdomar: Betydelse av etnicitet, social klass och genus vid ingripanden
Det är väl känt att hur en person bemöter polisen i ett initialt skede kan få betydelse för hur ingripande polisens åtgärder mot en person blir. Internationella studier har även visat att vissa grupper, kanske i synnerhet unga män från etniska minoriteter, diskrimineras inom delar av rättsväsendet och att polisen tenderar att ha en ökad misstänksamhet mot dessa grupper. I undersökningen studeras polisens möten med ungdomar och interaktionen mellan dessa grup­per med syftet att se vilken betydelse olika interaktionsmönster får för polisens ingripanden mot ungdomar. Interaktionsmönstren analyseras utifrån Goffmans dramaturgiska tankegångar. Ungdomar liksom poliser kan antas ha olika definitioner av situationen då de möts, definitionerna influerar i sin tur den interaktion som uppstår dem emellan. Centrala frågor är vilken betydelse etnicitet, socioekonomisk bak­grund och kön får för interaktionen och hur detta kan få betydelse för polisens ingripan­den på en mer generell nivå. Studien är en öppet deltagande etnografisk studie, som pågår i två olika polisdistrikt. Befolkningen i de områden som ingår har olika demografisk struktur vilket möjliggör att de poliser som följs möter ungdomar med olika etnisk och socioekonomisk bakgrund. Deltagande forskare: Tove Pettersson

2007:3 Studier av namnbyten bland utrikesfödda i Sverige
Arai och Thoursie (2006) jämför inkomstutvecklingen för en grupp utrikesfödda som byter namn till svenskt eller neutralt klingande namn med inkomstutvecklingen för utrikesfödda från samma region som behållit sina ursprungliga namn. Resultaten visar en betydande inkomstskillnad efter namnbytet, till namnbytarnas fördel, även då inkomsterna före namnbytet varit likvärdiga. Denna skillnad kan bero på (förväntat) diskriminerande behandling av personer med vissa utländskt klingande namn på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna undersökning är att genom djupintervjuer med ett litet antal namnbytare identifiera motiv, förväntningar och erfarenheter hos personer som valt bort sina utländska efternamn under 1990-talet. Att granska de mekanismer som leder till ett namnbyte är nödvändigt för den som vill förstå integrationsprocessen i det svenska samhället. Deltagande forskare: Mahmood Arai och Shahram Koshravi.

2007:2 Diskriminering beroende på namn, utseende eller språkbruk.         Syftet med detta projekt är att utföra en rad experiment för att studera om och i vilken grad observerbara attribut i form av namn, utseende och språkbruk leder till etnisk diskriminering. Projektet syftar även till att undersöka betydelsen av hur dessa attribut kombineras, t ex hur effekten av ett arabiskt klingande namn i kombination med en felfri svenska utan brytning förhåller sig till effekten av det omvända. Ett flertal empiriska studier har indikerat förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden, men ett vetenskapligt legitimt bevis för diskriminering är dock svårt att uppnå med empiriska metoder. Forskningen har under senare år därför börjat använda experiment för att kunna påvisa etnisk diskriminering dvs. olik behandling på basis av etnisk bakgrund. Många av dessa studier har fokuserat på huruvida utländskt klingande namn leder till diskriminering. Hur och ifall ett utländskt utseende och ett bruk av svenska språket med utländsk brytning leder till diskriminering är fortfarande ett okänt område inom nationalekonomin. På samma sätt som utländskt klingande namn kan leda till diskriminering kan även utländskt utseende och brytning ge liknande effekter om dessa kopplas ihop med olika etniska bakgrunder och stereotyper. Deltagande forskare: Mahmood Arai, Lena Nekby, Magnus Rödin, Gülay Özcan.

2007:1 Hemspråksanvändning, identitet och utbildningsutfall
Syftet med denna studie är att undersöka samspelet mellan hemspråks-användning, kulturell identitet och utbildning för individer med utländsk bakgrund i Sverige. Kulturell identitet och hemspråksanvändning kan båda ha följder för en individs utbildning, men då de enligt tidigare studier kan antas samvariera är det viktigt att studera deras respektive samband med utbildning givet nivån i den andra. Eventuella samband kan dessutom skilja sig åt beroende på vilken typ av utbildningsutfall som studeras (nivå, inriktning eller betyg), formen för hemspråksanvändningen (i tal, skrift eller läsning) samt typ av identitet (identifikation med minoritetskulturen respektive majoritetskulturen). För att undersöka dessa frågeställningar används en enkätundersökning från 1995 riktad till samtliga individer med utländsk bakgrund som gick ut grundskolan i Sverige 1988, vilken sedan har matchats till registerdata för åren 1995-2002. Deltagande forskare: Lena Nekby, Magnus Rödin och Gülay Özcan.