Utbildning och socialt kapital

2011:11 Arbetsmarknads- och utbildningseffekter av att öka segregeringen i gymnasieskolan
Syftet med projektet är att undersöka om segregering mellan skolor på gymnasienivå påverkar den sociala snedrekryteringen till högre utbildning samt ojämlikhet och segregering på arbetsmarknaden. Gymnasievalsreformen i Stockholms stad år 2000, då närhetsprincipen i intagningen till kommunala gymnasieskolor ersattes av betygsprincipen, används som ett naturligt förekommande experiment för att studera detta. Reformen ledde till kraftigt ökade skillnader i genomsnittliga intagningsbetyg mellan gymnasieskolor samt tydligt ökad etnisk och socioekonomisk segregering mellan skolor. Projektet kommer analysera de konsekvenser reformen fick för elevernas fortsatta utbildning och tidiga arbetsmarknadsdeltagande. Genomsnittliga effekter såväl som gruppspecifika (uppdelade på social bakgrund, födelseland etc.) kommer skattas. Genom att jämföra med de som gick i gymnasiet i Stockholms stad före reformen samt med de som gick i gymnasiet i angränsande kommuner under samma tidsperiod går det att isolera effekten av reformen med s.k. ”difference-in-differences” skattningar. På ett inomvetenskapligt plan bidrar projektet med kunskap kring skolsegregeringens effekter samt om och i så fall hur segregering fortplantas mellan olika institutionella sammanhang.  Policymässigt bidrar projektet med ny kunskap kring hur utbildningssystemet påverkar individers högre utbildning och arbetsmarknadsdeltagande. Deltagande forskare: Magnus Bygren
 

2008:6 Socialt kapital och arbetsmarknadsintegration: En kohortstudie
Projektet syftar till att sprida ljus över ett av våra mest brinnande samhälls-problem genom att bättre förstå en av integrationsprocessens mekanismer: Betydelsen av socialt kapital för individens möjligheter på arbetsmarknaden. Vi samlar in unika data över det sociala kapitalet hos en kohort 18-åriga svenskar, med och utan invandrarbakgrund, för att analysera betydelsen av och förändringen i socialt kapital över tid. I urvalet återfinns invandrade individer, individer födda i Sverige till en eller två invandrade föräldrar, samt individer födda i Sverige till svenska föräldrar. Genom urvalet kan vi undersöka skillnaden i sammansättning av socialt kapital och dess betydelse för utbildningsval och utbildningsresultat och anknytning till arbetsmarknaden. Det övergripande syftet är alltså att undersöka kopplingen mellan socialt kapital och arbetsmarknads-integration, brett definierat, på kort och lång sikt. Vi kommer att följa denna kohort vid ytterligare två nedslag i tiden, då de är 22 respektive 26 år gamla, under en livsfas som är avgörande för utbildningsval och framtida position på arbetsmarknaden. Projektet har ekonomiskt stöd från Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Deltagande forskare: Christofer Edling och Jens Rydgren.

2008:11 Varför finns det skillnader mellan ungdomar med svensk och med utomeuropeisk bakgrund i vägen från skola till arbete?
Projektets syfte är att fördjupa och aktualisera kunskaperna om orsakerna till att ungdomar med utomeuropeisk bakgrund har mindre framgång på arbetsmarknaden än ungdomar med svensk bakgrund. De specifika frågeställningarna är 1) I vilken mån kan olikheter på arbetsmarknaden hänföras till skillnader i individernas beteenden och till skillnader i tillgången till arbetstillfällen. 2) Gäller resultat från forskning över ungdomar som trädde in på arbetsmarknaden under den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet även på 2000-talets arbetsmarknad? 3) Är akademisk utbildning en väg att övervinna de etniska klyftorna på arbetsmarknaden? 4) Vilken betydelse har olika aktiviteter under de första åren efter avslutat gymnasium eller högskola för skillnader i den senare arbetsmarknadskarriären? Det empiriska underlaget är en specialutformad enkätundersökning som kompletterats med registeruppgifter. Deltagande forskare: Lena Schröder.

2006:3 Invandrarförortens långa arm.
Ökad invandring samtidigt med en ökad etnisk segregering har lett till en förändring av den etniska sammansättningen på de platser där uppväxande invandrarungdomar tillbringar de år som kommer att prägla deras vuxenliv. Vi kommer att undersöka om skolornas och bostadsområdenas etniska sammansättning påverkar hur det går för invandrarna senare i livet när det gäller (1) utbildningskarriären (2) karriären på arbetsmarknaden, (3) familjebildningen (framför allt familjebildning över etniska gränser), och (4) vad gäller bildandet av kriminella nätverk. Den empiriska basen för projektet är en ny, longitudinell databas som innehåller detaljerad demografisk och socioekonomisk information om alla individer som bodde i Stockholms län någon gång under perioden från 1990 till 2002. Databasen innehåller såväl individkarakteristika som uppgifter om var individerna har bott, arbetat och gått i skola. Projektet ger en unik möjlighet att i detalj bedöma hur det sociala sammanhang som individer ingår i påverkar deras levnadsvillkor och handlingar. Deltagande forskare: Ryszard Szulkin, Magnus Bygren, Martin Hällsten och Jerzy Sarnecki.