Abstract

Seminariet kommer att kretsa kring min kommande bok om stockholmska. Jag befinner mig i slutfasen av manusarbetet och på seminariet tänkte jag dels presentera bokens viktigaste resultat, dels lyfta fram några av de metodologiska utmaningar som jag har brottats med under arbetet.

Huvudsyftet med boken är att beskriva uttalet i äldre stockholmska. Beskrivningen bygger på analyser av inspelningar av omkring 120 stockholmare födda mellan 1862 och 1946, ett material som samlades in av dåvarande Institutionen för nordiska språk (nuvarande svenska och flerspråkighet) inom olika forskningsprojekt från slutet av 1950-talet fram till 1990-talet. Den tidigare forskning som finns om äldre stockholmska är huvudsakligen baserad på samma material, men endast på mindre delar. Genom att analysera avsevärt fler talare kan undersökningen ge en mer empiriskt välgrundad och systematisk beskrivning av den äldre stockholmskans uttal.

Studien är framförallt en analys av uttal och uttalsvariation i äldre stockholmska men eftersom materialet sträcker sig över en tämligen lång tidsperiod undersöker jag det även diakroniskt. Födelseår och inspelningsår är därmed två av de utomspråkliga variabler som ingår i studien, tillsammans med social klass, kön samt även materialtyp (forskningsintervju respektive medieinspelning). Att beskriva hur den språkliga variationen hänger samman med dessa faktorer är en central del av studien. Några mer storvulna spörsmål ges också plats i boken, och om tiden räcker till diskuterar vi även dessa på seminariet: Hur gammal är stockholmskan, och hur kan den tänkas ha växt fram? Och inte minst: vad är stockholmska?