Historik
Här följer axplock från f.d. Institutionen för nordiska språks historia. Du kan fördjupa dig i vår historia genom att läsa jubileumsskriften från 2003 "Nordiska språk minns – från 1800-tal till 2000-tal" (skriftserien Mins, nr 55) varifrån den mesta informationen nedan är hämtad.
De första föreläsningarna
De första föreläsningarna i svenska språket hölls hösten 1895 av fil. dr Karl Ljungstedt (BILD 1), och antalet åhörare var i genomsnitt fem personer.
Det var 17 år senare än de första offentliga föreläsningarna hölls över huvud taget vid Stockholms (dåvarande) högskola, i de naturvetenskapliga ämnena (matematik, fysik, kemi, geologi) 1878.
Biblioteket HumB och läroböcker
Högskoleföreningen fick år 1873 en stor samling utländska verk av Svenska Akademien, som blev "Högskolans allmänna bibliotek" – allmänt kallad HumB. Fler bokdonationer följde, som år 1920 ledde till seminariebibliotek i historia, litteraturhistoria, religionshistoria och fornkunskap. Mer om HumB nedan: Våra lokaler.
Akademiska läroböcker för studier i svenska språket – där gjorde Elias Wessén en stor insats. Den första kom 1935: "Våra folkmål".
Nordister/medarbetare
Den första nordisten
Den första nordisten kan man säga att fil. dr Karl Ljungstedt var (jfr ovan De första föreläsningarna). Han disputerade i Uppsala 1887 på avhandlingen "Anmärkningar till det starka preteritum i germanska språk". (BILD 2)
Den första professorn
Den första ordinarie professuren i nordiska språk fick Stockholms (dåvarande) högskola år 1928: Elias Wessén.
Den första ordinarie professuren i nordiska språk, särskilt svenska språket inrättades år 1954: Carl Ivar Ståhle. (BILD 3)
Den första amanuensen
Den första amanuensen blev Ragnhild Söderbergh, när amanuenstjänster infördes 1955.
Den första prefekten
Först ut som prefekt var Gustaf Lindblad, när prefektur infördes på 1960-talet.
Den första studierektorn
Först ut som studierektor var Nils-Gustaf Stahre, när studierektorat infördes – även det på 1960-talet.
Den första administrationen/den första sekreteraren
Det administrativa sköttes av lärare och amanuens-/assistentpersonal fram till 1963, då det inrättades en sekretarerartjänst. Den första sekreteraren var Sonja Artz.
Den första studievägledaren
Ämnet fick en särskild studievägledare, Elisabeth Wijkström, läsåret 1969/70.
Institutionen
Seminariet för nordiska språk
Seminariet för nordiska språk var det officiella namnet fram till 1960. Det bildades 1895 och dess syfte var "att till tankeutbyte öfver ämnen hörande till nordisk språkforskning och dess hjälpvetenskaper sammanföra intresserade personer". (Citat från "Nordister och nordiska språk i Stockholm" av Nils-Gustaf Stahre i "Nordiska språk minns – från 1800-tal till 2000-tal", se Mins.)
Institutionen för nordiska språk
Institutionen för nordiska språk föddes år 1960, i och med att Stockholms högskola blev Stockholms universitet. Det tidigare Seminariet för nordiska språk försvann därmed.
Institutionen för svenska och flerspråkighet
År 2013 bildades den nya Institutionen för svenska och flerspråkighet bestående av Institutionen för nordiska språk (hus D, plan 5–6), Centrum för tvåspråkighetsforskning (hus C, plan 5) och Tolk- och översättarinstitutet (hus F, plan 6).
Våra lokaler
HumB (från 1873) flyttades ett antal gånger, bl.a. år 1927 till "en sorg i rosenrött" på Norrtullsgatan 2 (BILD 4).
År 1930 flyttade HumB till en rymlig trettonrumsvåning plus två sammanhängande butikslokaler på Birger Jarlsgatan 20 (BILD 5), granne med KB (Kungliga biblioteket) . Våningen rymde såväl bibliotekschefen Nils Molins tjänstebostad som rökrum och madrasserad telefonhytt.
Böcker från golv till tak – det var arbetsmiljön på HumB. Precis tvärtom blev det när HumB:s nya adress år 1953 blev Odengatan 59 (BILD 6). Det tog tid innan ett institutionsbibliotek kunde byggas upp, vilket ställde till det vid föreläsningarna, vana som man var vid att ha böcker nära till hands.
Institutionen flyttade till det nybyggda Södra huset i Frescati år 1971 (BILD 7). Då fanns vi i hus E, plan 8 och 9, för att i början av 1990-talet flytta till hus D, plan 5 och 6 där vi fortfarande huserar (och under 2006–2009 även på plan 8).
Om bilderna
Bild 1: Studentkamrater 1870-tal. Stående fr.v.: Hjalmar Branting, Karl Ljungstedt, Karl Staaff. Sittande fr.v.: Birger Palme, Gustaf Berggren, Gustaf Roos, Carl Gustaf Brakel. Bilden är beskuren, från: Magnusson, G., 1925. Hjalmar Branting. Ett minnesalbum. Med inledande text av Gerhard Magnusson. Albert Bonniers Förlag och Tiden Förlag. Stockholm. Upp
Bild 2: Karl Ljungfeldts disputerade 1887 på avhandlingen "Anmärkningar till det starka preteritum i germanska språk". Upp
Bild 3: Prof. Carl Ivar Ståhle 1955. Foto: DN/privat ägo. Med tillstånd av Barbro Ståhle Sjönell. Upp
Bild 4: Stockholms högskola, Norrtullsgatan 2, år 1948. Idag Studentpalatset. Fotograf: Lennart Petersens. Med tillstånd av Stockholms stadsmuseum. Upp
www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=23933
Bild 5: Birger Jarlsgatan 20, hörnet av Biblioteksgatan, år 1880–1910. Fotograf: okänd. Med tillstånd av Stockholms stadsmuseum. Upp
www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=1780
Bild 6: Stockholms stadsbibliotek, Annexet, Odengatan 59, år 2013. Fotograf: Pia Nordin. Upp
Bild 7: Södra huset, Frescati, hus A–F, år 2005. Foto: Orasis. Upp
Senast uppdaterad:
16 september 2013
Webbredaktör:
Pia Nordin
Sidansvarig: Institutionen för nordiska språk
