Svenska och nordiska språk

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för svenska och flerspråkighet
  4. Svenska och nordiska språk
En näve blåbär i två handflator bland blåbärsris

Svenska och nordiska språk

Vår forskning är inriktad på främst tre områden: Samtida språkbruk i samhällsperspektiv, Nordistik med kulturhistorisk inriktning och Forskning om svenska språksystemet. Vi ger två kandidatprogram och två masterprogram, och vi erbjuder cirka 60 kurser varje termin.

Theres Bellander. Foto: Pia Nordin

Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Theres Bellander, språkbruksforskare vid Stockholms universitet, är med i Språket i P1, Sveriges radio.

Maria Lim Falk. Foto: Privat

Undervisning på engelska har en språklig baksida

Förmågan att uttrycka sig korrekt på svenska försämras av att gå ett engelskspråkigt gymnasium. En ny studie kan även visa när försämringen i språkriktighet börjar märkas rejält.

Maria Lim Falk. Foto: Privat

Försvarets tolkskola förebilden när elever lär sig svenska på nolltid

En intensiv träning på ord och uttal samt mycket läsning av skönlitteratur. Det är fundamentet i satsningen på intensivsvenska för nyanlända. Projektet har inspirerats av Försvarets tolkskola där eleverna testas på 250 nya ord i veckan. På denna utbildning är målet 100 ord i veckan.

Jonatan Pettersson. Foto: Pia Nordin

Texttraditionens möjligheter (2018–2025). RJ har beviljat 44,5 milj. kr till forskningsprogrammet

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat 44,5 miljoner kronor i forskningsmedel till programmet "Texttraditionens möjligheter. Variation och förändring i medeltidens handskriftskultur". Jonatan Pettersson, universitetslektor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, är en av forskarna inom programmet.

Gunilla Jansson. Foto: Johan Asplund

Nytt projekt: Språkcaféet som social mötesplats och arena för språkträning (2018–2020)

De nya utmaningarna för landets kommuner i samband med den ökade invandringen till Sverige har givit upphov till en rad nya sociala arenor och mötesplatser organiserade av civilsamhället. En sådan social arena som vunnit stor spridning de senaste två åren i samband med invandringsvågen 2015, är språkcaféet. Projektet Språkcaféet som social mötesplats och arena för språkträning har som mål att öka kunskapen om en viktig del av civilsamhällets stödjande verksamheter för personer i behov av språkträning och social kontakt.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (2014–2018)

På uppdrag av Skolverket har Institutionen för svenska och flerspråkighet utvecklat ett material för kartläggning av nyanlända elevers litteracitet. Materialet – Steg 2 Litteracitet – ingår i Skolverkets nationella kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, Steg 1–3.

Skärgård med vatten kobbar och skär. Foto: Maria Lim Falk

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever (2016–2019)

Intensivutbildning i svenska för nyanlända är ett treårigt utvecklingsprojekt med inriktning på skola och undervisning. Syftet är att gynna integrering av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Vi har för avsikt att utarbeta en undervisningsmodell som främjar de nyanlända elevernas möjligheter att avancera inom utbildningen eller i yrkeslivet.

Mona Blåsjö. Foto: Elsa Adrielsson Helin

Samverkanskoordinator vid språksektionen

Tanken med de lokala samverkanskoordinatorerna är att de jobbar på institutionerna, närmare forskare, lärare och studenter. Det blir därför lättare för dem att se, fånga upp och stödja konkreta samverkansprojekt.