Hur kan nya webbaserade tjänster utformas för att vara rättssäkra? Och vilka lagar är det som ska tillämpas? Vid Institutet för rättsinformatik arbetar man med frågor inom ett område som exploderat i kölvattnet av internet, digitaliserad myndighetsinformation, nätverksbaserade affärsuppgörelser och ökad rörlighet av information över nationella gränser.
– Jurister som förr brukade komma in i bilden för att rätta till något som gått snett, kommer nu in mycket tidigare i olika processer. Till exempel för att göra rättsliga analyser i samband med upphandlingar och när nya e-tjänster ska utformas, berättar professor Cecilia Magnusson Sjöberg som är föreståndare för IRI, Institutet för Rättsinformatik som är en del av Juridiska institutionen.

Hon har varit verksam vid Stockholms universitet sedan 1981 och har hunnit se utvecklingen från nära håll.
–Först ville jag bli kriminolog och då var det bra att ha juridiken i botten. Men det var en ren slump att jag såg notisen där de letade en assistent till arbetsgruppen för ADB och juridik. Och på den vägen är det.

Alla som går juristprogrammet läser rättsinformatik i minst fyra veckor. Men kursutbudet är betydligt bredare. Yrkesverksamma jurister från hela världen – domare, advokater och statstjänstemän – väljer att gå den ettåriga magisterutbildningen. Flera doktorander
har området som utgångspunkt i sina avhandlingar. Kurser ges även för icke-jurister, till exempel studenter som läser datavetenskap.

–Universitetet är en livfull miljö där det finns mycket kraft! Vi har mycket utbyte med andra forskare, och samarbetar verkligen med det omgivande samhället. I mötet med studenter, myndigheter, företag och advokatbyråer har vi vår forskningsbas, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Råd till studenter: Låt dig styras av nyfikenhet och var öppen för det oväntade!