Margaretha Adolfsson-Erici. Foto: Eva Dalin
 

Triklosan är ett medel som används mot bakterier och dålig lukt och finns i en stor mängd produkter som sportkläder, kosmetika och tandkräm. Det tillverkas inte i Sverige och svenska sjukhus slutade använda det redan på 70-talet. Idag finns det mest i importerade produkter. Sveriges tandläkare avråder från att använda tandkräm med triklosan, det anses onödigt.

Margaretha Adolfsson-Erici är forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap. För drygt tio år sedan upptäckte hon att abborrar utanför ett reningsverk innehöll triklosan. Även om triklosan tros vara ofarligt för människan, är det direkt skadligt för djur och växter som lever i vatten. Det är därför klassat som ett miljögift. Dessutom kan triklosan bidra till att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Margaretha kunde visa att fiskarna utanför reningsverket hade fått i sig det farliga triklosanet via bland annat tandkrämsrester i vattnet. Reningsverket klarade inte av att rena bort miljögiftet.

Det är svårt att ta reda på i vilka varor triklosan finns, eftersom tillverkarna inte behöver ha någon innehållsförteckning för tillsatser i till exempel strumpor, lakan och sportkläder. Det måste finnas för tandkräm, tvål och andra hygienprodukter. När ett antal olika varor som utgav sig för att vara bakteriedödande analyserades, visade det sig att cirka hälften innehöll triklosan. Uppmärksamheten som följde, gjorde att Ica, Coop och Axfood frivilligt tog bort tandkrämer med triklosan ur sitt sortiment. Numera finns triklosan främst i deodoranter och debatten har blossat upp igen om ett förbud mot triklosan, framför allt i Danmark. Man misstänker att triklosan även har hormonstörande effekter.

Margaretha Adolfsson-Erici undersöker hur olika ämnen lagras i fiskar och anrikas vidare i näringskedjan och vad man kan förutsäga om hur nya ämnen kan tänkas uppföra sig i miljön, beroende på deras egenskaper.