FRÅGOR OCH SVAR:

 

VAD ÄR DET ROLIGASTE MED PROGRAMMET?

Fråga: Jag undrar om vad det är du tycker är roligast med programmet? //Athaar

Svar: Hej Athaar! Det roligaste med Masterprogrammet tycker jag nog är alla olika seminarier. De flesta kurser innebär mycket egen läsning som kan bli tungt i längden, men att därefter få diskutera texterna med kurskamrater och lärare bidrar väldigt mycket till att göra studierna både roligare och mer lärorika.

Utöver det skulle jag säga uppsatsskrivandet, som man gör sista terminen. Det kan visserligen vara väldigt jobbigt, men är ändå det som är målet med hela utbildningen -
att få forska på egen hand. Med vänliga hälsningar, Erik

________________________________________________________________________________

VILKEN KURS SKA MAN BÖRJA MED?

Fråga: Är anmä'ld till idehistoria från 1800 på halvtid. Kanske klokt att börja med den tidigare från antiken? //Per

Svar: Hej Per! Det är helt upp till dig själv, vad du själv finner intressant och allra helst vill läsa. Kursupplägget är vanligtvis kronologiskt och börjar då med antiken, men varje delmoment kan också läsas fristående utan tidigare förkunskaper. Den enda nackdelen jag kan se är att litteraturen du läser för 1800 och 1900-talet ibland refererar till den tidigare idéhistorien (till exempel filosofins historia, som innehåller många referenser till Platon), men det bör inte vara något problem. Jag tycker absolut att du kan börja med att läsa 1800-talet och 1900-talet - och sedan efter det, om du är intresserad av mer, läsa även antiken och medeltiden. Lycka till! Med vänliga hälsningar, Erik

________________________________________________________________________________

ARBETSMARKNADEN

Fråga: Hej, det var kul att veta lite mer om ide'historia. Men du nämnde du ngt om jobb! Det funderar på, det är väl kul att få läsa och fördjupa sig i ett ämne - men hur betalar du hyran?
Inkomster måste man ha, inte sant, även om jag nu låter tråkig../Susan

Svar: Hej Susan! Det är en väldigt relevant fråga. Som du kanske anar så är ju idéhistoria som inte ett ämne som direkt leder till ett jobb som idéhistoriker, om du inte läser vidare till forskarnivå. Som jag nämnde i videon finns möjligheterna att efter din kandidatexamen läsa ettåriga vidareutbildningar som ger jobb, där framför allt de analytiska och textkritiska kunskaper du fått från utbildningen kommer till nytta. Men du kommer ju då inte att arbeta direkt med idéhistoria. Annars så skulle jag rekommendera att du under din studietid hittar någon praktikplats eller arbete vid sidan av som känns relevant. För egen del arbetar jag dels med undervisning för högstadieelever och dels på ett bokförlag där jag tidigare gjort praktik. Vill du ha fler tips så kan du ju också höra av dig till vår studievägledare, Karin Dirke.  epost: studievagledare@idehist.su.se Oavsett vad du väljer så önskar jag dig lycka till med dina studier! Med vänliga hälsningar, Erik

________________________________________________________________________________

IDÉHISTORIA

Fråga: Hej! Mitt namn är Tove och jag har precis börjat studera till sjuksköterska. Vår första kurs, vårdvetenskap, innefattar just idehistoria. Främst framväxten kring vård och sjuksköterskeyrket.
Vi har fått till uppgift att ta fram frågor inför reflektionsseminarie, har du något exempel på fråga? 

Svar: Hej Tove! Svårt att säga på rak arm, men jag kan ge två förslag på hur du kan tänka. En idé uppkommer sällan ur tomma intet - det finns ofta något slags föregångare. När idén sjuksköterskeyrket såldes växte fram i Sverige - varifrån kom då inspirationen? Fanns det tidigare verksamheter i Sverige, kanske en lokal tradition med fattigvård i hembygden som utvecklades i större skala, eller hämtades idéer direkt från andra europeiska länder?
Vilken roll fyllde denna nya verksamhet som inte fanns tidigare? En annan ingång skulle vara att resonera kring sjuksköterskorna själva. Vilka var dessa? Vilken bakgrund hade de? Hur såg de på sin egen yrkesverksamhet?Hoppas det här kan vara till hjälp, och lycka till med din utbildning! Hälsningar, Erik.