Allmänt

Med Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) följde två nya diskrimineringsgrunder: könsöverskridande identitet eller uttryck respektive ålder.

Sju tidigare lagar mot diskriminering samlades i en lag. Lagen gäller för fler samhällsområden än förut, tidigare civilrättslig lagstiftning gällde främst arbetslivet och utbildningsområdet. Diskrimineringslagen gäller förutom dessa områden även inom

  • Arbetsmarknadspolitisk verksamhet & arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • Start eller bedrivande av näringsverksamhet & yrkesbehörighet
  • Medlemskap i vissa organisationer
  • Varor, tjänster & bostäder m.m.
  • Hälso- & sjukvården, socialtjänsten m.m.
  • Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen & studiestöd
  • Värnplikt & civilplikt
  • Offentlig anställning

De tidigare fyra ombudsmännen mot diskriminering slogs samman till en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannens, DO, uppgifter beskrivs i en särskild lag. Myndighetschef för DO är Agneta Broberg.

Annat som var nytt

Diskrimineringsersättning; istället för skadestånd vid brott mot diskrimineringslagen.
Nämnden mot diskriminering; behandlar eventuella vitesförelägganden
Talerätt; rätt att föra talan i domstol för person, som upplever sig utsatt för diskriminering eller trakasserier enligt lagen, utökas till intresseorganisation där personen är medlem
Förbud mot repressalier vid avvisande av trakasserier eller sexuella trakasserier (har tidigare endast gällt i arbetslivet) och när person fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier

Inom högskoleområdet är det ingen skillnad i krav på aktiva åtgärder jämfört med tidigare lagstiftning. En likabehandlingsplan ska upprättas årligen.

För arbetsgivare med 25 eller fler anställda är det ingen skillnad i krav på aktiva åtgärder jämfört med tidigare lagar. En jämställdhetsplan ska upprättas var tredje år.

Bristande tillgänglighet

Från den 1 januari 2015 har det tillkommit en diskrimineringsform - bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.  Vad som är skäligt att kräva utgår från krav i lag och annan författning, men avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Oftast handlar det om enklare åtgärder. Utbildningsanordnare kan dock ha en mer långtgående skyldighet vad gäller att åtgärda lokaler. I en helhetsbedömning av vad som är en skälig åtgärd ska det tas hänsyn till:

  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten,
  • hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är,
  • andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Aktiva åtgärder

Från den 1 januari 2017 har diskrimineringslagen förändrats genom att det tredje kapitlet om aktiva åtgärder har arbetat om. Bland annat ges en definition av aktiva åtgärder. Arbetet med aktiva åtgärder ska vara att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att

  1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
  2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
  3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
  4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–3.

Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt.

Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras inom följande områden, vad gäller universitetet som utbildningsanordnare:

  • antagnings- och rekryteringsförfarande,
  • undervisningsformer och organisering av utbildningen,
  • examinationer och bedömningar av studenternas prestationer,
  • studiemiljö, och
  • möjligheter att förena studier med föräldraskap.

Universitetet ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Riktlinjerna ska följas upp och utvärderas.

Kravet på likabehandlingsplan avskaffas men arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras årligen.

Arbetet med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med studenterna och anställda vid universitetet.

Förändringen av diskrimineringslagen omfattar även att arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras för alla diskrimineringsgrunder.