På universitetet skrivs många texter. För dig som är student är syftet med allt skrivande att du ska:

  • Redovisa kunskaper – du ska helt enkelt visa din lärare vad du lärt dig så att hen kan examinera dig.
  • Förvärva kunskaper – många abstrakta tankar behöver få ord innan man riktigt får grepp om dem. Att försöka formulera vad du lärt dig och hur du tänker kring det, i till exempel anteckningar, är alltså ett sätt att skapa nya kunskaper.
  • Lära dig hur akademiska texter fungerar, hur de är uppbyggda och vad de har för syfte.
  • Träna ditt skrivande och visa att du kan sådant som att tänka kritiskt och analytiskt, formulera tankar och idéer på ett tydligt sätt samt strukturera dina tankar i textform.
  • Öva dig inför framtida akademiskt skrivande, till exempel en kandidatuppsats eller ett examensarbete.
     

Texttyper på universitetet

Du kommer att förväntas skriva olika slags texter under din utbildningstid. Beroende på vilket ämne eller program du läser kommer antalet texter och texttyper att variera. Några av de allra vanligaste texterna på universitetet är:

  • Hemtentamen, salstentamen, dugga, paper och reflektionsuppgift

Här förväntas du redogöra för sådant du läst under kursen och oftast även bidra med egna tankar och reflektioner.

  • Rapport, praktikrapport, VFU-rapport

Här förväntas du redogöra för något du gjort samt identifiera, formulera och lösa problem (till exempel i en labbrapport) eller söka, samla, värdera och kritiskt tolka information och upplevelser under en praktik.

  • PM

PM används som namn på olika slags texter. Det kan till exempel vara en slags kort hemtenta eller en text som berättar om något du planerar att göra, som till exempel ett uppsats-PM.

  • Essä

Även essä används som namn på olika sorters texter. Om du får en sådan uppgift bör du fråga din institution hur de definierar den.

  • Uppsats, B-uppsats, C-uppsats, kandidatuppsats, avhandling

Här förväntas du självständigt identifiera, formulera och svara på en forskningsfråga, arbeta självständigt och söka, samla, värdera och kritiskt tolka material.

 

Vad gör en text akademisk? 

Din lärare läser för att kunna sätta ett betyg och ge dig ett omdöme om vad du kan. Därför kan det vara smart att försöka anpassa din text till de förväntningar som lärare brukar ha på akademiska texter. Det betyder att din text ska ”se ut” och ”kännas” akademisk – inte som en dagbok, artikel, recension eller argumenterande uppsats (om du inte läser en kurs i kreativt skrivande och får en sådan uppgift förstås). Att skriva akademiskt betyder inte att man ska krångla till det. Däremot ska man tänka på att:

  • Strukturera texten tydligt.
  • Fokusera på att skriva om ämnet, inte redogöra för egna åsikter eller tankar. (Om du inte skriver en reflektionsuppgift förstås.)
  • Referera ofta i din text till de källor du använder som stöd för ditt resonemang.
  • Skriv så enkelt att du själv förstår – om du inte förstår vad du skriver, så gör nog inte läsaren det heller.

 

Att skriva akademiskt

För att bli duktig på att skriva behöver du läsa mycket, skriva mycket och aktivt arbeta med ordförrådet. Genom att läsa många olika akademiska texter kommer du underfund med hur de kan struktureras och vilka språkliga krav som gäller för dem. Ju mer du skriver desto mer träning får du i att använda det akademiska språket. Här är några tips som gör dig till en bättre skribent:

  1. Läs ett kapitel i din lärobok noga. Se till att du verkligen förstår vad alla ord betyder. Gissa inte, utan slå upp svåra ord. Lär dig också författarnas definitioner av begrepp och termer. Skriv en lista över dessa.
  1. Läs texter som dina kurskamrater har skrivit. Fråga en eller ett par i kursen om ni kan läsa och diskutera språk och struktur i varandras texter före inlämningen.  
  1. Bilda gärna en läsgrupp med några kamrater där ni turas om att redovisa ett kapitel, en text eller en artikel ur kurslitteraturen för varandra. Ni kan till exempel redovisa de tre till fem viktigaste punkterna i texten och förklara två problematiska begrepp för varandra.
  2. Läs en vetenskaplig artikel i ditt ämne. Fråga till exempel din lärare om hen kan ge dig förslag på en bra vetenskaplig tidskrift inom ditt ämne. Du kan även läsa referenslistan i någon kursbok eller kursartikel så kan du troligtvis hitta en hänvisning till en vetenskaplig artikel. Du kan också lära dig att söka artiklar på biblioteket.
  1. Läs en kandidatuppsats, en masteruppsats och en avhandling inom ditt ämne. Försök identifiera hur texterna är uppbyggda. Titta på innehållet, strukturen och formalian. Vad handlar texten om? Vilka rubriker förekommer? När du undersöker språket, lägg märke till vilka ord som författaren använder, särskilt vilka substantiv och verb som förekommer. Används personliga pronomen i texten? Var?  Lägg märke till om de innehåller försättsblad, abstrakt (abstract eller sammanfattning), innehållsförteckning och referenslista.

 

Skrivprocessen

Akademiska texter kräver lite mer av oss som skribenter än de flesta texter vi skriver i vardagen. Därför kan det vara att prova de här metoderna när du skriver:

Planera skrivuppgiften

Din text kommer att bli bättre om du fördelar skrivandet över en längre tid i stället för att panikskriva strax innan texten ska lämnas in. Planera därför skrivandet. Börja med att anteckna vilka uppgifter du förväntas lämna in samt inlämningsdatum. Sätt gärna två deadlines för texten. Först skriver du ner den riktiga som du har fått av din institution. Skriv sedan ner en egen deadline en eller ett par dagar innan texten ska lämnas in. Då kommer du att hinna redigera texten och kontrollera till exempel språket, stavning, layout och formalia i lugn och ro. Planera in en stunds skrivande varje dag. 

Förstå skrivuppgiften

Innan du börja skriva, analysera uppgiften så att du förstår vad du förväntas göra. Det är många studenter som misslyckas i onödan för att de inte har läst instruktionerna. En uppgiftsinstruktion innehåller alltid en beskrivning av vad du ska diskutera och hur du förväntas svara på frågan. Stryk under substantiven i uppgiften. Då ser du tydligt vilka aspekter av ämnet som du förväntas visa att du har kunskap om. Stryk också under verben i uppgiften. Verben ger dig en ledtråd till hur komplex kunskap du förväntas ha om ämnet. Vanliga verb är: redogöra, beskriva, exemplifiera, analysera, jämföra, värdera och diskutera. Det finns många, många fler. Läs mer i kapitlet Så klarar du hemtentan.

Skriv ett utkast

När du får uppgiften, öppna ett tomt dokument i datorn. Skriv ner uppgiftsformuleringen överst. Skriv sedan ett förslag till struktur. Skriv gärna rubriker som hjälper dig att få överblick över din text. Därefter skriver du det du redan vet och kan om ämnet under de olika rubrikerna. Slutligen fyller du på texten genom att hämta de fakta du behöver från dina anteckningar från föreläsningar, seminarier, grupparbeten och/eller litteraturläsning. Skriv där det passar! Börja där det känns lättast! I det första stadiet ska du koncentrera dig på innehållet, referenshanteringen och att välja rätt fackord – stavning, meningsbyggnad och stil kan du vänta med till senare.

Bearbeta och skriva om – flera gånger

En del skribenter föredrar att tänka igenom texten noggrant och när de väl börjar skriva går det ganska fort. De gör inte heller så många ändringar. Andra föredrar att börja skriva och sedan bearbeta texten flera gånger innan de blir nöjda. Hur fungerar du? Oavsett om du är en planerare eller omskrivare så räkna med att du kommer att behöva bearbeta texten ordentligt vid ett par tillfällen. Koncentrera dig i början på frågor som handlar om innehållet: Vad ska läggas till, strykas, ersättas, flyttas, förtydligas och/eller rättas till? När du är nöjd med innehållet kan det vara dags att se över strukturen, referenshanteringen och ordvalet innan du går vidare med att kontrollera meningsbyggnad, stavning och språkriktighet.

Skaffa en läsare

Innan du lämnar in din text, skaffa dig en läsare! Välj en läsare som är bra på något som du själv inte är lika bra på. Tala gärna om för läsaren vad det är du skulle vilja ha återkoppling på.  Undvik att säga: ”Ser det här bra ut?”. Formulera dig mer konkret, som till exempel: ”Jag har problem med strukturen, har du något förslag på hur den kan bli tydligare?”
 

Tips

  • Om du tycker det är svårt att formulera meningarna när du skriver, prova att prata högt. Skriv ner det du säger direkt, och bekymra dig inte om att språket kanske inte är perfekt till att börja med. Huvudsaken är att du förstår vad du menar. 
  • Läs texten högt för dig själv för att hitta fel – eller använd talsyntes, där datorn läser upp texten för dig. Om du använder en Macdator finns det en inbyggd talsyntesfunktion. Annars kan du använda programmet Claro, som du får ladda ner gratis som student på Stockholms universitet.
  • Skriv ut din text och läs igenom den på papper. Ofta hittar man fler fel på det sättet.