Du behöver själv skaffa information av olika slag, hitta litteraturen och se till att du når målen för kursen. Du kommer också troligen att ha mindre undervisning än du är van vid. På de flesta kurser ges inte undervisning varje dag. I stället är det tänkt att du ska studera på egen hand. Du kommer att läsa och skriva på ett annat sätt och oftast mer än du är van vid. En delkurs på fem veckor kan innebära 500 – 1 000 sidor text att läsa samt flera skriftliga inlämningsuppgifter. Du måste även förhålla dig kritiskt till det du lär dig. Lärarna är i stort sett aldrig ute efter att du bara ska upprepa vad du läst. De vill inte heller veta vad du tycker eller känner. Däremot vill de se att du kan tänka vidare kring ett ämne, se sammanhang, pröva information du får och använda kunskaper i praktiken.

Sammanfattningsvis ställer alltså studierna på universitetet andra och högre krav på din studieplanering och studieteknik.

Det finns mycket du själv kan göra för att påverka hur väl du lyckas med dina studier. Det viktigaste är att du

  • sätter upp lång- och kortsiktiga mål
  • planerar din tid
  • skaffar strategier för att läsa, skriva och anteckna.

Sätta mål

För det första måste du ha ett långsiktigt mål. Vad ska du använda de nya kunskaperna till? Vilken yrkesroll är du på väg mot? Föreställ dig ditt mål så detaljerat som möjligt och tänk på målbilden när det känns motigt. Varje bok, varje delkurs är ett steg på vägen dit.

För det andra måste du också ha kortsiktiga mål. De kan gälla en termin, en delkurs, en vecka eller en dag. De kortsiktiga målen kan det till exempel vara ”Jag ska klara den här delkursen med minst D i betyg” eller ”Den här veckan ska jag läsa Hansson och Larssons bok och repetera inför salstentan”.

Målen hjälper dig på vägen, men troligen kommer du ändå ibland att tycka att det är motigt. Några goda råd är då att

  • inte lyssna så mycket på känslorna när det tar emot. Försök tänka bort dem och i stället bara få arbetet gjort. I stället för att oroa dig över att en text är svår - läs den! Även om du bara förstår hälften så kommer du att vara mycket närmare målet (att klara kursen) genom att ha börjat läsa och försöka förstå texten än om du blir passiv eller håglös.
  • trösta dig med att motivationen kommer tillbaka. Det gör den alltid – ofta när du redan kommit igång och jobbat en stund. 
     

Skaffa dig överblick

När du pluggar är det viktigt att du inte bara lever i nuet utan också vet vad som ska hända framöver. Du behöver redan från start ha en övergripande bild av hela utbildningen – vilka delkurser som ingår, när du kommer du att läsa vad, om du har praktikperioder och när de infaller och så vidare.

Lite mer detaljerad kunskap behöver du ha av den innevarande terminen. Skriv ut ditt schema och för gärna in det i en planeringskalender eller din mobil. Ta reda på vilken kurslitteratur som behövs och när du ska beställa eller köpa den. Titta på när examinationerna ligger. Om du har en period när du har färre lektioner – ta reda på varför. Det är lätt att tro att du är ledig då, men kanske är det meningen att du ska ha tiden till att skriva en hemtenta eller genomföra ett grupparbete.

Ännu bättre överblick måste du ha över delkursen som du läser just nu. Vad tas upp på de olika föreläsningarna? Vad ska du ha läst till när? Allt sådant måste in i detalj i din kalender eller mobil.

Informationen du behöver hittar du i dokument som kursplan, betygskriterier, anvisningar för uppgifter, schema, lektionsplan/läsanvisningar och litteraturlistan. Avsätt en till två timmar till att gå igenom allt i lugn och ro när en ny delkurs ska börja.  
 

Planeringen

När du är klar över vilka mål du har och har skaffat dig överblick, är det dags att planera. Du behöver planera

  • vad du ska göra
  • när du ska göra det
  • var du ska göra det
  • hur länge du ska göra det
  • med vem du ska göra det.
     

Hur fungerar jag?

Men först måste du fundera lite på hur du själv fungerar. När, var och hur studerar du bäst? Är du morgonmänniska eller kvällsmänniska? Föredrar du att läsa eller lyssna dig till kunskap? Vill du sitta på ett bibliotek eller hemma? Vi är alla olika och det är viktigt att du tänker och känner efter vad som fungerar bäst för dig. Tänk också på att det kan förändras med tiden. Kanske kommer du att vara mer morgonpigg om ett par år än vad du är nu. Kanske kommer du att behöva mer tystnad och lugn när du läser vissa kurser än andra. När det gäller rutiner är det därför bra att vara flexibel. Här är dock några saker att tänka på:

  • Se till att får vara så ostörd som möjligt. Stäng gärna av mobiltelefonen, wifi-uppkopplingen på datorn och annat som kan avleda uppmärksamheten. Det är också bra att sitta någon annanstans än hemma, i en miljö som inte lockar dig att göra så mycket annat. På så sätt får du även en tydligare arbetsdag och kan lämna pluggandet bakom dig när du åker hem – något som är bra både för studierna och ditt mående.

    Om du ändå vill sitta hemma, röj omkring dig så att det inte finns till exempel dagstidningar eller oöppnade brev som drar till sig uppmärksamheten. Undvik att plugga i sängen. Det förstör i värsta fall både pluggandet och nattsömnen.
  • Följ din egen dygnsrytm när du pluggar – men utan att helt vända på dygnet. Även om du tycker om att vara uppe på natten påverkar det dig negativt i längden om du förlägger mycket arbete till den tiden på dygnet.
  • Utgångspunkten för din planering är att du ska arbeta lagom mycket. Om du läser på heltid ska du lägga ner cirka 40 timmar i veckan på dina studier, fördelat på undervisning och egna studier. Om du fördelar studierna jämnt över veckorna riskerar du inte att behöva plugga dygnet runt inför en tenta. Se istället studierna som ett vanligt jobb som helst ska genomföras på kontorstid och innehålla raster.
     

Lång- och kortsiktig planering

Precis som målen är även planeringen både lång- och kortsiktig. Till din hjälp behöver du en kalender. Den kan finnas i mobilen, på datorn eller som papperskalender. Gör sedan så här:

  1. Skaffa dig en överblick över terminen du har framför dig genom att läsa kursplanen, schemat och andra dokument du fått.
  2. Lägg in all undervisning i din kalender. Markera när nya delkurser börjar. Då kan du vara förberedd och till exempel beställa kurslitteratur i tid. Skriv också in när du har examinationer, om det framgår.
  3. Lägg in andra saker du vet kommer att dyka upp under terminen – extrajobb, tandläkarbesök, fasta fritidsaktiviteter med mera.

Nu har du en övergripande bild av terminen och det är dags att göra en mer detaljerad planering. Det lättaste brukar vara att arbeta med en vecka i taget. Gör så här:

  1. Börja med att reservera tider för viktiga privata angelägenhet. Se också till att du har tid för mat, sömn och motion.
  2. Planera sedan resten av din undervisningsfria tid. Om du exempelvis har en hel undervisningsfri dag kan du planera den så här:

09.00-11.00:

Läs kapitel 7 & 8 i Hansson & Larsson

 

11.00-12.00:

Skriv rent anteckningar från gårdagens föreläsningar

 

12.00-13.00

Lunch

 

13.00-15.00

Läs kapitel 9 & 10 i Hansson & Larsson

 

15.00-16.00

Promenad

 

16.00-18.00

Repetera förra veckans läsning

 

 

Som du ser står det inte bara när något ska göras utan exakt vad som göras. När planeringen är så detaljerad blir den lättare att följa. Det är också en hjälp när motivationen tryter. En annan viktig poäng är att arbetsdagen slutar kl 18. Det måste den naturligtvis inte göra. Du kanske hellre vill börja senare och hålla på till exempelvis 20.00 på kvällen. Det viktiga är att det finns en tydlig sluttid och att du håller dig till den.

Ytterligare en sak som är viktig i vårt exempel är att du inte nödvändigtvis läser i två timmar i sträck bara för att det står så i planeringen. Pauser är mycket viktiga för inlärningen och vi brukar rekommendera att varje studietimme innehåller ca 15 minuters paus. Det kan du lägga upp på olika sätt. Du kan till exempel läsa i 20 minuter och ta 5 minuters paus för att sedan läsa i 20 minuter till. Du kan också läsa i 45 minuter och sedan ta 15 minuters paus. Gör det som passar dig bäst!

När du planerat en vecka och hållit planeringen är det en bra idé att också utvärdera i slutet av veckan. Hann du det du ville? Kändes det stressigt eller hade du gott om tid? Behöver du ändra på något till nästa vecka?

Om det känns väldigt svårt att komma igång någon dag kan du planera om i schemat och börja med lätta saker. Då kan du vara nöjd med att ha klarat av några saker i alla fall. Antagligen kommer det att gå av bara farten att ta itu med de svårare uppgifterna.
 

Om det inte fungerar

Om dina studier inte går som de ska kan du läsa kapitlet Coacha dig själv framåt. Det finns också många ställen där du kan söka hjälp, som hos: