Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) anmodats att inkomma med synpunkter på betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Universitetet har följande att anföra.

I betänkandet föreslås flera förändringar i skollagen (2010:800) som bl.a. omfattar en definition av begreppet konfessionell inriktning (avsnitt 11.4.3, s. 303), införande av anmälningsskyldighet för skolor med konfessionell inriktning (avsnitt 13.1, ss. 367ff.) samt etableringsstopp för sådana skolor (avsnitt 15.3, ss. 397ff.).  

Stockholms universitet tillstyrker förslagen i stort men konstaterar att betänkandet berör flera grundläggande frågor med bäring på bl.a. barns rättigheter, religionsfrihet (och frihet från religion), föräldrarätten enligt tilläggsprotokoll 1 artikel 2 i Europakonventionen, vårdnadshavarens ansvar, näringsfrihet och EU-rätt rörande främst etableringsfrihet. Universitetet kan inte beröra samtliga dessa frågor utan konstaterar att utredningsdirektiven är klara och tydliga (liksom tilläggsdirektiven) men att de omfattar komplexa rättsfrågor med flera sinsemellan olika rättsliga konflikter. Utifrån dessa förutsättningar har utredningen enligt universitetets perspektiv hanterat direktiven väl och landat i förslag som – så varsamt det går – hanterar de rättsliga konflikter som finns.
    
Utredningen föreslår en snäv definition av vad som ska anses utgöra ett konfessionellt inslag i en skola som rimmar väl med begreppet religion i 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) i syfte att bl.a. tydliggöra vad som är förenligt med skollagen i en vanlig kommunal skola vid t.ex. skolavslutningar (avsnitt 14.4, ss. 383ff.).

Stockholms universitet vill emellertid lyfta frågan om inte en skärpt tillsyn och kontroll med åtföljande indragning av tillstånd skulle kunna anses vara ett tillräckligt medel att ta till för att komma till rätta med friskolor som inte följer skollagen. Likaså kan frågan ställas om de skäl som anges för att införa ett etableringsstopp är tillräckligt starka i realiteten – det vill säga om det finns ett så stort behov av etableringsstopp från det allmännas sida – med tanke på att det rör sig om berättigade krav på skydd för både enskildas och företags rättigheter. Det finns också, så som förslaget om etableringsstopp är utformat, gränsdragningsproblem rörande vad som kan anses omfattas av ny verksamhet vilket i praktiken kan leda till rättstillämpningsproblem och i förlängningen rättsosäkerhet.   

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Eino Örnfeldt. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Ulf Nyman,  Ledningssekretariatet (protokollförare).