Forskare och besättningen ombord isbrytaren Oden iakttar spänt när det första sedimentprovet från det arktiska djuphavet säkras under första dagen av provtagningar under SWERUS-C3 expedition.
Forskare och besättningen ombord isbrytaren Oden iakttar spänt när det första sedimentprovet från det arktiska djuphavet säkras under första dagen av provtagningar under SWERUS-C3 expedition.


– Vi söker svar på om metanet kommer från upptining av torvmossar, och andra landområden som översvämmades vid slutet av förra istiden, eller om det nu läckande metanet har en djupare källa från de stora naturgasmängder som ligger under den nu tinande permafrosten, säger Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.  

Forskarna har tagit de första djupvatten- och sedimentproverna på drygt 3000 meters djup i sydöstra Nansenbassängen under tisdag kväll och natt. Expeditionen arbetar sig nu över kontinentalsluttningen för att undersöka om den tunga av uppvärmande Atlantvatten som finns på 200-500 meters djup destabiliserar fruset metan (s.k. metanhydrat) utmed den östsibiriska kontinentalsluttningen.

Expeditionens första fokus

Tidigare expeditioner av SWERUS-C3 forskare har indikerat att stora mängder gammalt kol och metan släpps fritt över detta område. De mätningar som nu görs på 21 stationer i världens största, men kanske mest otillgängliga, kusthav har två primära syften:

De första sedimentproverna säkras på isbrytaren Odens akterdäck för SWERUS-C3 expedition från 3100 m djup I Nansenbassängen, Östsibiriska Arktiska Oceanen. Provtagningsutrustningen är en s.k. ”multicorer” som ger åtta stycken rör med sediment.  Sedimentproppen innehåller ett slags historiskt arkiv/tidskapsel som kommer att dateras och analyseras med syfte att förstå hur kol och annat organiskt material har frigjorts från land och spolats ut i havet över tusentals år såväl som variationer över de senaste åren-decennierna.
De första sedimentproverna säkras på isbrytaren Oden för SWERUS-C3 expedition från 3100 m djup I Nansenbassängen, Östsibiriska Arktiska Oceanen. Provtagningsutrustningen är en s.k. ”multicorer” som ger åtta stycken rör med sediment. Sedimentproppen innehåller ett slags historiskt arkiv/tidskapsel som kommer att dateras och analyseras med syfte att förstå hur kol och annat organiskt material har frigjorts från land och spolats ut i havet över tusentals år såväl som variationer över tid.

– Mätningarna fördjupar upptäckterna från tidigare expeditioner och syftar till att förstå från vilken eller vilka delar av den enorma mängd metan som finns i havsbotten i Östsibiriska Arktis som det nu uppbubblande metanet släpps fritt ifrån. Detta är nödvändig kunskap för att kunna förutsäga hur metanutsläppen kan komma att utveckla sig framöver, säger Örjan Gustafsson.

SWERUS-C3 expeditionen kommer att återbesöka ett antal metanbubbelfält för att dessutom studera hur dessa har utvecklats över de senaste åren. Mätningarna kommer även att säkra sedimentkärnor som kan belysa hur frigörelse av gammalt kol från tinande permafrost har frigjorts över tidsskalor – från såväl tusentals år som de senaste decennierna och åren.
 

Unik expedition

SWERUS-C3 expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär (såsom permafrost och havsis) och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen leds av Örjan Gustafsson och har temat ”Från tinande permafrost till utsläpp av växthusgaser”. Den andra etappen med temat ”Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser leds av Martin Jakobsson och startar vid byte i Barrow runt den 20 augusti.

De första havsvattenproverna för SWERUS-C3 expedition kommer ombord Oden i Östsibiriska Arktiska Oceanen. Utrustningen är dels ett mätintstrumentpaket med bl.a.  CTD (conductivity-termperature-depth) och dels en rosett med 24 stycken Niskinflaskor.  Salt och temperatur från CTDn används för att studera de olika vattenmassorna som finns i vertikalprofilen på denna station som är över 3000 m djup.  Cirka 20 kemiska parametrar mäts i vattenproverna för att studera bl.a. hur kolkretsloppet, näringsämnesdynamik och halten av olika gaser såsom metan på denna plats.  En stor del av analyserna utförs ombord.
De första havsvattenproverna för SWERUS-C3 expedition kommer ombord Oden i Östsibiriska Arktiska Oceanen. Utrustningen är dels ett mätintstrumentpaket med bl.a. CTD (conductivity-termperature-depth) och dels en rosett med 24 stycken Niskinflaskor. Salt och temperatur från CTDn används för att studera de olika vattenmassorna som finns i vertikalprofilen på denna station som är över 3000 m djup. Cirka 20 kemiska parametrar mäts i vattenproverna för att studera bl.a. hur kolkretsloppet, näringsämnesdynamik och halten av olika gaser såsom metan på denna plats. En stor del av analyserna utförs ombord.

– Det är en unik expedition på många sätt. Forskare från 14 olika nationer använder avancerad provtagnings- och mätutrustning ombord på isbrytaren Oden. Det är en fantastisk möjlighet för svenska forskare att bidra till en av huvudfrågorna i den internationella klimatforskningen, säger Örjan Gustafsson.

Kortfakta om SWERUS-C3

Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete som leds av forskare vid Stockholms universitet. De 84 (19 kvinnor och 65 män) personerna i forskargruppen representerar 14 nationaliteter. Sverige, Ryssland, USA och Tyskland har flest antal deltagare. Vidare kommer deltagare från Kanada och europeiska länder: Storbritannien, Estland, Grekland, Italien, Polen, Portugal, Spanien, Schweiz och Nederländerna.

Odens besättning består av 24 personer på varje etapp.

Under närmare 100 dagars expedition kommer Oden att färdas ca 7000 nautiska mil = ca 13 000 km (första etappen=3100Nm och andra etappen=3900 Nm)

Forskarna ombord på Oden kommer bland annat från Stockholms och Göteborgs universitet samt från Russian Academy of Sciences (RAS), International Arctic Research Center (IARC) och Rice University.

Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer om SWERUS-C3

Expeditionens webbsida http://swerus-c3.geo.su.se
Polarforskningssekretariatet webbsida polar.se/expedition/swerus-c3
Göteborgs universitets webbsida www.science.gu.se

Följ SWERUS-C3 på Twitter @SWERUSC3 och på Facebook www.facebook/swerusc3

Följ Örjan Gustafssons blogg http://swerus-c3.geo.su.se/index.php/oerjans-blog-leg-1

För ytterligare information

För bild- och filmmaterial eller intervjuer med Örjan Gustafsson via satellittelefon eller e-post kontakta:

Stella Papadopoulou, kommunikatör vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, e-post stella.papadopoulou@itm.su.se, tel +46 70 180 8234

Presstjänsten vid Stockholms universitet, e-post press@su.se, tel+46 8 16 40 90