Med hjälp av dagens lagstiftning har koncentrationerna av dokumenterat skadliga kemikalier minskat i Europa, både i människor och i ekosystem. Användandet av andra kemikalier, som vi inte vet lika mycket om, har dock ökat i snabb takt de senaste decennierna. En blandning av kemikalier hittas idag i så gott som alla prover som tas från människor och miljö.

Utsläppen har övergått från höga koncentrationer av enstaka kemikalier till lägre koncentrationer av en mängd komplexa blandningar av olika miljögifter: en kemikaliecocktail. Idag vet vi att den samlade effekten ofta har större påverkan på oss och naturen än effekten av varje ämne var för sig.

Förslag på åtgärder

Foto: Jens Lasthein
Professor Christina Rudén har lett utredningen om riskerna med kemikalier.
Foto: Jens Lasthein

Utredningen visar att det behöver göras stora förändringar i det nuvarande systemet för kemikaliekontroll och rekommenderar i rapporten Framtidens kemikaliekontroll elva förslag på åtgärder.

– För att säkerställa en hög skyddsnivå för människor och miljön krävs samordnade åtgärder på olika nivåer och inom olika delar av regelsystemet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar och det måste ses som ett komplement till allt som redan görs idag, säger Christina Rudén som har lett utredningen.

Mer relevanta riskbedömningar

Den ena delen av utredningen fokuserar på cocktaileffekten och att göra mer relevanta riskbedömningar för att skydda människors hälsa och ekosystemen. I praktiken är det omöjligt att identifiera och testa alla tänkbara kemikalieblandningar, därför behövs modeller som kan förutsäga hur giftiga kemikalier blir om de blandas. Metoder för riskbedömning finns, men det krävs mer forskning om hur blandningarna faktiskt ser ut. I de fall det saknas uppgifter rekommenderar utredningen att bedömningen ska baseras på ett standardscenario. Liknande modeller används redan idag för enstaka kemikalier, till exempel om man vill översätta risker för möss till risker för människor. Christina Rudén föreslår en ny modell som hanterar kemikalieblandningar. Resultaten blir grova och inte helt tillförlitliga, men det är en åtgärd som är relativt enkel att genomföra och som direkt sänker riskerna.

Att hantera grupper av kemikalier

Den andra delen av rapporten fokuserar på grupper av ämnen som har liknade struktur och egenskaper. En kemikalie kan förändras, få nytt namn och därmed inte längre vara klassad som giftig, även om effekterna kan vara desamma som för det ursprungliga ämnet. Det här är någonting som utredarna vill ändra på, de vill att man enklare ska kunna fatta beslut för hela grupper av ämnen.

– Vad gäller grupperingar av kemikalier pågår mycket arbete. Det som redan görs kan förstärkas, förtydligas och kommuniceras. En enkel åtgärd kan vara att sätta varningsflagg på dem kemikalier som tillhör samma grupp som andra – dokumenterat skadliga – kemikalier, säger Christina Rudén.

Utredningens förslag på åtgärder:

1. Krav på riskbedömning av blandningar i all kemikalielagstiftning.
2. En ny övergripande europeisk lagstiftning för kemiska miljö- och hälsorisker, med fokus på blandningar.
3. Ett nytt ramdirektiv för hälsa med målet att skydda människor från både kemiska och icke-kemiska miljöfaktorer.
4. Samla information om användning och utsläpp av kemikalier i en central databas.
5. Forskning för ökad kunskap om verkliga exponeringsmönster för kemikalieblandningar.
6. En fördelningsfaktor (allocation factor) för att hantera riskerna med kemiska blandningar.
7.  Krav på substitutionsprincipen i all relevant lagstiftning.
8.  Stärkta krav på gruppvis hantering av kemikalier i REACH.*
9.  Flaggning av kemikalier som misstänkt särskilt farliga ämnen under REACH* baserat på gruppvis bedömning och read-across.
10. Stärkta krav på riskbedömning av blandningar och gruppering i den kommande översynen av ramdirektivet för vatten.
11. En ny myndighetsövergripande arbetsgrupp för riskbedömning av blandningar.

Se Christina Rudéns presentation av rapporten på Baltic Breakfast 6 november 2019.

 

Expertteamet som har utrett frågan

I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning för att ta ett helhetsgrepp om riskerna med kemikalieblandningar. Christina Rudén, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet utsågs som särskild utredare. Hon knöt till sig ett expertteam bestående av Thomas Backhaus (professor, Göteborgs universitet), Per Bergman (jurist och tidigare bland annat chefsjurist på Kemikalieinspektionen), Dr Linda Molander (Folkhälsomyndigheten), Dr Michael Faust (oberoende miljökonsult) och Dr Daniel Slunge (ekonom, Göteborgs universitet). Utredarna har också varit i dialog med en rad experter i Sverige och internationellt, från olika myndigheter, industrin, akademin samt olika frivillig- och miljöorganisationer.

* REACH är en förordning för EU som trädde i kraft den 1 juni 2007. REACH antogs för att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön från risker som kan förorsakas av kemikalier, samtidigt som den ökar konkurrenskraften inom EU:s kemikalieindustri. REACH står för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

Text: Lina Enell