Två forskare vid Stockholms universitet har beviljats ERC Starting Grant, som är EU-finansiering inom programmet Horizon 2020. Mikael Lundqvist vid Psykologiska institutionen får 1,5 miljoner euro under fem år för forskningsprojektet The Hot-Coal hypothesis of working memory (Hot-Coal WM) och Ben Wilson vid Sociologiska institutionen får 1,48 miljoner euro under fem år till ”A Better Life for the Children of Exile: Intergenerational Adaptation of the Descendants of Refugees” (REFU-GEN).

Forskning om mänsklig kognition och generaliserande artificiell intelligens (Mikael Lundqvist)

Artificiella neurala nätverk kan tränas för att hantera information på liknande sätt som den mänskliga hjärnan. En avgörande skillnad är dock att dessa inte är lika flexibla som hjärnan. Med stöd av ett ERC Starting Grant ska Mikael Lundqvist vid Psykologiska institutionen förstå de neurala mekanismerna bakom primaters förmåga att generalisera samt skapa flexibla artificiella nätverk.
 

Mikael Lundqvist
Mikael Lundqvist

Arbetsminnet är vår förmåga att hålla ett begränsat antal minnesobjekt i medvetandet samtidigt och manipulera dessa. Till sin natur är det flexibelt och kan appliceras på en mängd abstrakta eller konkreta minnesobjekt. Det är starkt korrelerat med intelligens och mental flexibilitet. Arbetsminnesförsämringar är samtidigt en central del av många kognitiva sjukdomar som schizofreni, alzheimer och ADHD. Trots mycket forskning vet vi dock fortfarande inte hur processer på neural nivå kan leda till den flexibilitet arbetsminnet har.

Hjärnan består av miljardtals neuroner sammankopplade kors och tvärs. För att kunna förstå dess system är simuleringar i datamodeller av stor hjälp. Det går att träna artificiella neurala nätverk att hålla och manipulera information på liknande sätt som i den mänskliga hjärnan.

– En avgörande skillnad är dock att dessa artificiella system endast kan utföra uppgiften på objekt de har tränat på, medan människor och andra högre stående primater kan lära sig en uppgift och sen flexibelt applicera den i andra situationer eller på andra objekt, säger Mikael Lundqvist som är forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
 
Denna avgörande flexibilitet ska han nu studera inom forskningsprojektet The Hot-Coal hypothesis of working memory (Hot-Coal WM) när han tilldelas ett ERC Starting Grant på 1,5 miljoner euro. Inom projektet ska han studera mänsklig kognition och hjärnaktivitet med hjälp av det nya centret för hjärnavbildning på SU (SUBIC). Baserat på detta ska han utveckla en ny matematisk modell för hur neurala nätverk implementerar flexibilitet.

Läs en längre artikel på Psykologiska institutionens webbplats.

Forskning om barn och barnbarn till flyktingar (Ben Wilson)

Det finns mycket forskning om flyktingar och den ojämlikhet de generellt möter i livet, men mycket mindre är känt om deras barns liv. Ben Wilson, forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Sociologiska institutionen, får nu forskningsmedel från Europeiska forskningsrådet för att studera den ojämlikhet som barn och barnbarn till flyktingar i Sverige upplever.

Foto: Leila Zoubir
Ben Wilson. Foto: Leila Zoubir

– Mer än 2,5 miljoner flyktingar har fått asyl i Europa under de senaste tio åren. Deras integration på lång sikt i samhället är en grundläggande utmaning. Tanken med det här projektet är att lägga grunden för framtida forskning om flyktingars barn och barnbarn, säger Ben Wilson.

Det tvärvetenskapliga projektet - A Better Life for the Children of Exile: Intergenerational Adaptation of the Descendants of Refugees (REFU-GEN) - är den första omfattande helhetsstudien av flyktingars barn och barnbarn. Projektet finansieras med 1,4 miljoner euro under fem år och syftar till att jämföra fyra livsområden för denna grupp: (1) deras utbildning, inkomst och sysselsättning, (2) deras familjebildning, (3) var och hur de leva och (4) deras hälsa.

Till skillnad från de flesta länder har Sverige både registerdata av hög kvalitet som kan användas för forskning, och ett stort antal ättlingar till flyktingar som kan studeras över tid från födsel till vuxen ålder. Forskarna kommer att använda banbrytande metoder för att analysera data för hela Sveriges befolkning från 1968-2019.
 
Läs en längre artikel på Sociologiska institutionens webbplats.