Med den nya synkrotronljusanläggningen kommer forskare kunna studera världen ännu närmre, ännu mer i detalj. Den gigantiska forskningssatsningen står nu färdig i Lund.
Många forskare vid Stockholms universitet, med en mängd olika inriktningar, kommer att använda sig av MAX IV-laboratoriet. En av dem är Anders Nilsson, professor vid Fysikum. Han flyttade nyligen från Stanford till Stockholm och jobbar vidare med sina olika forskningsinriktningar; att förstå vattnets innersta mysterium och att visa de fundamentala kemiska processerna på ytor vid katalys. Det senare är ett område som kan komma att få stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Energisamhället kan kanske i framtiden bestå av bland annat konstgjord fotosyntes och avancerade bränsleceller. Anders Nilssons forskargrupp kommer att vara med och bygga en del av ett strålrör vid MAX IV.
– I MAX IV-laboratoriet hoppas jag kunna se exakt vad som händer när katalytiska reaktioner sker vid ytor under högt tryck eller i vätska. Det är väldigt viktigt för utvecklingen av nya energikällor.
Vatten, vanligt men ovanligt
Anders Nilssons andra stora forskningsområde är vanligt vatten, också det kommer att studeras i detalj med synkrotronljus.
– Vatten har över 60 egenskaper där det uppför sig annorlunda än alla andra ämnen, nästan som att det vore utomjordiskt. Samtidigt är det grunden för hela vår existens. Vi vill skapa en djupare förståelse för vatten, säger Anders Nilsson
Nya miljövänliga material
Vid Institutionen för material- och miljökemi finns flera forskare som kommer att använda MAX IV. Professor Lennart Bergström, internationellt ledande forskare inom materialkemi, hoppas kunna ta fram nya, mer miljövänliga material.
– Jag vill skapa en bättre förståelse för självorganisering och struktur av nanopartiklar och nya material baserade på förnyelsebara resurser. Just nu har vi stort fokus på nanocellulosa. Metoder baserade på synkrotronljus, där man i realtid kan följa vad som händer, ger redan idag ny information. Med MAX IVs unika egenskaper blir det möjligt att följa mycket snabbare förlopp, säger Lennart Bergström.
– Det är fantastiskt positivt att Sverige kan bygga världens bästa synkrotronanläggning. Hela världen kommer att blicka hit och många kommer att följa efter. Jag hoppas att vi också kan bygga en röntgenlaser framöver. Nu gäller det för svenska forskare att få fram banbrytande idéer för hur vi ska utnyttja de nya möjligheterna, säger Anders Nilsson.