De senaste åren har intresset för tarmflorans påverkan på kroppen närmast exploderat. Eva Sverremark Ekström har varit intresserad av ämnet längre än så, för drygt tio år sedan började hon undersöka hur tarmbakterier påverkar immunförsvaret. Hon tror att nyvaknade intresset beror på en kombination av ny teknologi som gjort det lättare att undersöka tarmbakterierna och sekvensera genomet, samt att forskning har kunnat koppla tarmflora till en rad olika sjukdomar och processer.
– Tänk hur mycket bakterier vi lever med. Vi får en stor del av dem under födseln eller strax efter. Det är fantastiskt att vi kan gå omkring med dem utan att bli sjuka. Man har insett att de pratar med oss och har väldigt stor påverkan. När alla ska börja undersöka tarmfloran kan man bli lite trött på det, det går mode även i forskning. Men det är också utmanande, konkurrensen är hård och man måste ha en bra och väl underbyggd idé, inte bara haka på drevet, säger Eva Sverremark Ekström.
Färre laktobaciller hos allergiska barn
Innan hon började titta närmre på tarmfloran forskade Eva Sverremark Ekström på hur barns immunförsvar mognade under graviditeten. En driven och målmedveten student med intresse för tarmbakterier fick henne att rikta blicken mot barnens tarm.
Forskargruppen har kommit fram till att tarmfloran hos nyfödda skiljer sig åt hos de som utvecklar allergi mot de som håller sig friska. Studien riktade in sig på ett antal bakterier som kunde antas ha positiva eller negativa effekter, en av dem var laktobaciller. Det visade sig att barn som utvecklat allergi vid 2,5 och 10 års ålder i mycket lägre grad hade en viss grupp av laktobaciller i tarmen under sina första två levnadsmånader.
– Vi är medvetna om att det kanske inte är laktobaciller i sig som gör skillnaden. De skulle kunna vara markör för bra diversitet. Det skulle också kunna vara så att de trycker undan något som påverkar negativt.
Den senaste forskningen är studier på möss där bakteriefria möss fått de olika barnens tarmflora. Projektet är ett samarbete med andra forskare på SU och med KI.
– Vi har fått väldigt spännande resultat där vi ser stora skillnader, och hoppas kunna publicera det snart.
Undersöker hur bakterier pratar
Eva Sverremark Ekström och hennes kollegor fortsätter också att undersöka detaljerna i tarmflorans kommunikation. Laktobaciller verkar lugna ner immunsvaret och inte göra reaktionen överdriven, som vid allergi. Forskargruppen går även vidare med att studera andra bakteriers påverkan. De studerar vilka molekyler bakterierna använder för att prata med cellerna, till exempel påverkar olika fettsyror immunceller och ökar vissa cellpopulationer men minskar andra.
– Vi har sett effekterna och kopplingarna. Nu smalnar vi av och tittar på hur det går till. Jag drivs av att se ett sammanhang och sedan gå ner på djupet.
En pågående studie bedrivs i samarbete med en barnläkare i Linköping. För tidigt födda barn får probiotika eller placebo, och forskarna studerar hur immunsystemet utvecklas. I väldigt små blodprover studeras vilka immunceller som finns där och hur de beter sig.
– Jag tycker det är roligt med klinisk förankring i forskningen. Diskussionen om att forska kliniskt eller naturvetenskapligt är inte relevant. Är man intresserad av immunsystemet är man intresserad av människor.
Nyligen fick Eva Sverremark Ekström ett anslag från Vetenskapsrådet på 2,1 miljoner kronor. Det är ett av flera anslag som finansierar forskningen, men ett som hon beskriver som viktigt, en kvalitetsstämpel och betydande för kontinuiteten.
– Det är ett ganska stort problem for forskare, denna ständiga jakt på pengar. Det är jättebra med konkurrens och att bli utvärderad, men kanske skulle någon del av försörjningen vara mer långsiktig. Någon gång vill man fokusera helt på att göra, inte bara formulera det man vill göra.
Allergier engagerar
Tarmbakterier, allergier och immunförsvar engagerar. Alla har en personlig relation till ämnet. Människor vill ofta dela med sig av sina egna historier till Eva Sverremark Ekström, och många frågar också om råd.
– Det är kul att folk engagerar sig, men jag kan inte ge de där råden. Immunsystemet är oerhört komplext, och allergi har inte bara en orsak. Det är inte så enkelt att alla bör äta laktobaciller. Jag vill inte polarisera och vill undvika populism. Klart det är skönt att kunna säga att du inte behöver städa, men bra hygien har lett till att vi har kommit bort från andra otäcka sjukdomar som följer med dålig hygien. Men jag tycker inte heller att man behöver överdriva, och vad gäller allergiutveckling behöver man inte vara rädd för lite dammråttor i hörnen eller att barn stoppar sand i munnen.