I vår vardag är vi utsatta för ett stort antal konstgjorda kemikalier. Nuvarande riskbedömningar fokuserar främst på exponering för enskilda ämnen, men i realiteten exponeras vi hela tiden för många olika kemikalier samtidigt (cocktaileffekten). Projektet EDC-MixRisk har undersökt hur man kan studera hälsoeffekter av kemikalieblandningar. Inom ramen för projektet har forskarna utvecklat nya metoder för att identifiera och testa blandningar av hormonstörande ämnen, vilka är knutna till negativa hälsoeffekter hos människor.
– En övergripande slutsats från EDC-MixRisk är att vi systematiskt underskattar hälsorisken som kemikalieblandningar utgör, säger professor Åke Bergman f.d. Swetox och nu vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, och projektledare för EDC-MixRisk.
Exponering under fosterperioden oroar
– Exponering för konstgjorda kemikalier (och då särskilt hormonstörande ämnen) under fosterperioden är det som oroar mest. Detta på grund av att det kan leda till irreversibla förändringar i utvecklingen av organ och vävnader och ökad mottaglighet för sjukdomar senare i livet, säger Åke Bergman.
Studie av värmländska kvinnor och barn
SELMA-studien har följt mer än 2 000 mor/barn-par i Värmland från tidig graviditet och förlossning och vidare upp i skolåldern. Genom att använda epidemiologiska data från SELMA-studien skapades referensblandningar för att efterlikna verkliga exponeringar (vid koncentrationer som finns hos gravida kvinnor). Dessa blandningar testades i olika experimentella modeller inom ramen för EDC-MixRisk. Toxikologiska data från dessa tester användes sedan för att fastställa nya metoder och strategier för bedömning av blandningsrisker för att bättre kunna ta hänsyn till komplexa miljöexponeringar.
– SELMA har bland annat visat att 75 procent av de 54 kemikalier som undersöktes kunde påvisas i urin och blod hos nästan alla de 2 300 gravida kvinnorna, vilket tydligt visar att vi är exponerade för blandningar av kemikalier. Vi fann också att prenatal exponering för kemikalieblandningar var förknippade med barnens hälsoutveckling inom tre områden (metabolism och tillväxt, könsutveckling och neurokognitiv utveckling), säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet som har varit projektledare för SELMA-studien som har används i EDC-MixRisk-projektet.
Experimentella resultat
En italiensk forskargrupp har inom projektet använt mänskliga hjärnorganoider* för att bedöma effekterna av dessa kemikalieblandningar på modeller av den mänskliga hjärnan under utveckling. De upptäckte att kemikalieblandningar – även i koncentrationer som förekommer i verkliga livet – påverkar processer som är involverade i de genetiska formerna av autismspektrumstörningar och intellektuella funktionshinder.
En annan forskargrupp undersökte om kemikalieblandningarna störde hjärnans utveckling och tillväxt genom att studera sköldkörtelhormonsignalering. Forskarna kunde se att sköldkörtelhormonsignalering och många sköldkörtelhormonberoende gener stördes av dessa kemikalieblandningar. Resultaten avslöjar även i detta fall att hjärnans utveckling påverkas av exponering för kemikalieblandningar vid nivåer som förekommer i verkliga livet.
*Organoid = organisering av celler till en organliknande struktur.
Mer om EDC-MixRisk-projektet
EDC-MixRisk lanserar sin policy brief under workshopen ”The Chemical Cocktail Challenge” i Bryssel tisdagen den 26 mars. Workshopen belyser de viktigaste resultaten och slutsatserna från de två EU-finansierade Horisont 2020-projekten, EDC-MixRisk och EuroMix, och deras konsekvenser för framtida behov av riskbedömning vid kemikalieblandningar. Forskningsprojektet EDC-MixRisk består av forskare från flera svenska och europeiska universitet samt ett amerikanskt universitet.
Sammanfattning/policy brief av resultaten i EDC-MixRisk.
Mer forskning på området
Regeringen tillsatte i mars 2018 en utredning under ledning av Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet. Utredningen ska bland annat föreslå strategier för gruppvis hantering av ämnen och hur man ska kunna ta hänsyn till cocktaileffekten i den lagstiftning som reglerar kemikalier. Utredningen väntas blir klar i september 2019.