– Det visade sig att det fanns ett stabilt samband mellan hur starkt människor äcklades av lukterna, och deras vilja att ha en stark ledare som kan trycka ner omvälvande samhällsrörelser, och säkerställa att olika grupper hålls på sin plats. Det blir ett samhälle som minskar kontakten mellan olika personer och på så sätt åtminstone i teorin minskar risken att bli sjuk, säger Jonas Olofsson.
Äckel är en grundläggande känsla som har med överlevnad att göra. När man äcklas rynkar man på näsan och drar ihop ögonen, man minimerar sinnesintrycken från omvärlden helt enkelt. I grunden är äckelkänslorna ett skydd mot sådant som är farligt och smittsamt, och som vi ska hålla oss borta från. Forskarna hade en teori om att det skulle kunna finnas ett samband mellan känslor av äckel och hur man vill att samhället ska vara strukturerat, och att det skulle kunna vara så att personer med en stark instinkt att ta avstånd från obehagliga lukter också ville ha ett samhälle där människor hålls åtskilda.
– Man har sett tidigare att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade, säger Jonas Olofsson.
Forskarna utvecklade en skala där försökspersoner fick skatta hur mycket de äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes i stora enkätundersökningar som utfördes online i olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning, och i USA, frågor om hur man tänkte rösta i presidentvalet 2016.
– Det visade sig att de som var äcklade av lukter var mer benägna att rösta på Donald Trump än de som inte var så lättäcklade. Det tyckte vi var intressant, därför att Donald Trump pratar ofta om att han är äcklad av olika personer. Han tycker att kvinnor är äckliga och att invandrare sprider sjukdomar och pratar ofta om det i sin retorik. Det passade ihop med vår hypotes att hans väljare skulle vara mer äcklade själva, säger Jonas Olofsson som forskar på dofter och psykologi på Stockholms universitet och är en av författarna till studien.
Resultatet av studien skulle kunna tolkas som att auktoritära politiska åsikter är medfödda och svåra att ändra på. Jonas Olofsson tror att även om de är djupt rotade så går de att förändra.
– Forskningen har visat att det går att ändra på det, så om man väl skapar kontakt mellan olika grupper så kan de som är auktoritära ändra på sig, så det är inget som är hugget i sten. Tvärtom kan det uppdateras när vi lär oss nya saker.