Eric Johnston bestämde sig tidigt för att bli brandman, ett yrke där han kunde få rädda liv. Tack vare att hans syster skickade in en ansökan i hans namn till KTH fick han upp ögonen för organisk kemi, och hamnade vid Stockholms universitet. Först som student, sedan som doktorand och nu som forskare. Drömmen om att rädda liv är inte bortglömd, men nu vill han uppfylla den genom kemi.

Proteiner är inte bara byggstenar i vår kropp och allt annat levande, de kan också användas som läkemedel. Forskare kan redan idag bygga proteiner på kemisk väg, men det är en långsam, dyr och ineffektiv process. Proteinet måste genomgå många transformationer, renas i flera steg och värdefullt material försvinner på vägen. Eric Johnston tror att han kan ha hittat ett sätt att förbättra processen. Idén växte fram under tiden som postdoc i Samuel Danishefskys forskargrupp vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York.

– Jag tillbringade hundratals timmar framför uppreningsinstrument. Jag började med ett gram och slutade med ett milligram färdigt protein. Efter ett år. Min mentor tyckte att det var mycket, jag trodde han drev med mig, säger Eric Johnston.

Ansökt om patent

Eric började fundera, plöja litteratur och ta inspiration av hur proteintillverkning sker i naturen. I november 2014 var han tillbaka vid Stockholms universitet. Sedan dess har han byggt upp en ny forskningsgren, kemisk syntes av proteiner. Det har krävt både ett nytt labb och nya samarbeten. Patentansökan på den nya metoden skickades in för fyra månader sedan. Klas Magnusson på Innovationskontoret har hjälpt Eric Johnston med ansökan, affärscoachning och att skapa kontakter med andra forskare som gått igenom liknande processer. Nästa steg är att starta företag, antingen för tillverkning av proteiner, eller för försäljning av tillverkningslicenser.

– Jag tycker absolut fler borde söka patent på sin forskning, det är jätteviktigt för Sverige. Vi är väldigt framstående forskningsmässigt. Jag medger att processen är krånglig, men det är viktigt att vi som nation inte förlorar vår forskning till andra länder.

Förhoppningen är att få igenom patentansökan och utveckla metoden i mindre skala i forskningslaboratoriet. Målet på sikt är att kunna utveckla nya proteiner storskaligt, på ett effektivt och mindre kostsamt sätt. Innan patentet gått igenom kan Eric inte berätta för mycket om detaljerna, men teamet har lyckats att komma en bit på vägen.

– Jag känner mig ganska säker på att det kommer att funka, och det roligaste är att det skulle kunna användas för att hjälpa människor genom nya läkemedel. Jag vill gärna kunna ge någonting tillbaka till samhället. Den känslan får mig att kunna jobba dygnet runt, säger Eric Johnston.
 

Fakta: Proteinsyntes

Proteiner är en grundläggande beståndsdel i allt liv, och består av långa kedjor aminosyror.

Proteinbaserade läkemedel är en kliniskt och kommersiellt viktig klass läkemedel. De kan användas i behandling av bland annat diabetes, benskörhet och cancer. Proteinerna tillverkas främst av celler som har modifierats genetiskt för att syntetisera stora mängder av önskat protein.

Kemisk syntes av protein istället för i levande celler har fördelen att det kan ge exakt det protein man vill ha. Det ger dock i dagsläget väldigt små mängder färdigt protein, tillräckligt för biologiska analyser, men otillräckligt för terapeutiska tillämpningar.

Den nya metoden som skulle kunna effektivisera kemisk proteintillverkning baseras på användandet av ”molekylära kardborreband”.  För att visualisera metoden kan man tänka sig att en kortare aminosyrakedja är tillfälligt kopplad till ett molekylärt kardborreband, som i sin tur har en partner kopplad till en annan aminosyrakedja. Tack vare kardborrebandets struktur bildar den endast ett par med rätt partner. Genom att skapa många olika typer av kardborreband kan aminosyrorna selektivt kopplas ihop med varandra till exakt det protein man vill skapa.

Proteinforskning är ett växande område. Nyligen fick Vinnova och Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt forskningsprogram om proteiner, med syftet att Sverige ska bli ett ledande land inom utveckling och produktion av biologiska läkemedel.