Den 12 juni försvarar Tobias Malm vid Institutionen för pedagogik och didaktik sin doktorsavhandling i pedagogik. Den handlar om hur rockband formas och utvecklas över tid och de utmaningar som band ställs inför när det gäller att hålla samman.
Vad är det viktigaste du kommit fram till?
– Jag har funnit att rockbands verksamhet växlar mellan perioder i så kallat ”produktionsläge” och ”viloläge”. I produktionsläge präglas verksamheten av hög aktivitet och målinriktat projektarbete bestående av både inåtvända bandaktiviteter, så som komposition, repetition och inspelning, såväl som av utåtriktade aktiviteter, som livespelningar, marknadsföring och skiv-/digitalsläpp. I kontrast till detta innebär lågaktiva vilolägen avsaknad av större planer och mål, samt vila från både musiken och varandra.
Han identifierar vidare olika parallella kontextuella sammanhang som genomsyrar bandverksamheten – livsstilsgemenskap, konstutövande, musikbransch, fritid och arbetsliv. Bandmedlemmen motiveras främst till bandaktiviteter som går i linje med det sammanhang denne känner starkast identifikation med. Samtidigt tycks ett bands förmåga att upprätta och upprätthålla produktionslägen kräva en mångfald av aktiviteter.
Kontraster kan skapa identitetsdilemman
Tobias Malm har även funnit att de kontextuella sammanhangen delvis står i kontrast till varandra, vilket skapar mångtydighet hos medlemmarna. Särskilt vid vilolägen och utebliven framgång tycks kontrasterna förstärkas och skapa ångestladdade identitetsdilemman. Det mest framträdande dilemmat har visat sig variera beroende på i vilket karriärmässigt skeende bandet befinner sig. För band som har en lokal publik är dilemmat i huvudsak relationellt – är bandmedlemmarna vänner eller kollegor? För band som har ett visst följe av fans och gjort sig ett namn mer regionalt och nationellt handlar dilemmat främst om hur gruppen ska förstås – är de kreatörer eller entreprenörer? I band som är kända uppkommer istället ett personligt dilemma om vad bandet utgör i varje medlems liv i stort – är de hobbyutövare eller proffs?
– Denna svårhanterliga mångtydighet utgör en viktig förklaring till varför rockband i allmänhet är relativt kortlivade och svåra att hålla ihop över tid. Medlemmarna tenderar att försöka hantera uppkomna identitetsdilemman genom att hålla fast starkare vid entydiga definitioner av vad bandet, och de själva, är och håller på med. Detta resulterar i fastlåsta identiteter och positioneringar, vilket inte bara motverkar den mångfald av aktiviteter som behövs för produktion och utveckling, utan också riskerar att leda till en slags polarisering inom gruppen med konflikter och förlorad gemenskap till följd.
Organisatorisk förmåga viktig för att hålla samman
Enligt Tobias Malm kan bandmedlemmarnas lärprocesser leda till ökad organisatorisk förmåga, vilket tycks vara en väsentlig faktor för ett bands utveckling och hållbarhet över tid. Den organisatoriska förmågan kan delas in i tre delförmågor. En utgörs av de enskilda medlemmarnas grad av så kallat ”multimedlemskap”. Det innebär att kunna hantera mångtydighet och motverka dilemman genom en flexibel syn på bandverksamheten och på sig själv i den. En andra delförmåga handlar om att kunna forma företagsmässiga arbetssätt tillsammans. Uttalade rutiner och roller tycks öka ett bands förmåga att upprätta och upprätthålla produktionslägen, vilket främjar hållbarheten genom att tiden i det potentiellt demoraliserande och splittrande viloläget minimeras. Företagsmässiga arbetssätt främjar även bands hållbarhet genom att hindra medlemmarna från att bli utbrända. Med mer uttalad arbetsfördelning kan mycket tidsineffektiv vardagsförhandling undvikas, samtidigt som enskilda medlemmar kan skyddas från att ta på sig oproportionellt stor arbetsbörda.
En tredje delförmåga utgörs av en typ av delad ”vi”-känsla som avser de ömsesidiga relationerna inom ramen för det gemensamma bandnamnet – ungefär som en familj. En sådan typ av övergripande gruppidentifikation avvaktar med att slutgiltigt bestämma huruvida bandet ska vara en proffssatsning eller hobby. Detta innebär delvis att stå emot omvärldens, och inte minst populärkulturmedias, förväntningar på att entydigt kunna etikettera bandet och dess egenskaper och ambitioner som kollektiv.
Underlag för diskussioner på andra områden
Tobias Malm tror att ökad förståelse för hur rockband fungerar, deras förutsättningar för att hålla ihop och att verka inom musiklivet kan vara till nytta för yrkesverksamma inom både musikbranschen, som managers och skivbolagspersonal samt inte minst för bandmedlemmar och musiker. Han hoppas även att resultaten kan utgöra underlag för reflektioner och diskussioner kring små samarbetande gruppers dynamik, arbetsorganisation och utveckling för utbildare, ledare och gruppmedlemmar inom konst, idrott, entreprenörskap och föreningsliv.
Studerat fem Stockholmsbaserade band
I avhandlingen har Tobias Malm studerat fem stockholmsbaserade rockband som är verksamma inom olika undergenres och stilar, såsom pop, punk och metal. Banden har olika grad av erfarenhet och spänner mellan helt okända och lokala till relativt framgångsrika. (Vilka band det rör sig om anges dock inte av forskningsetiska skäl.)
Tre delstudier genomfördes under perioden 2013-2016. I den första delstudien intervjuades två representanter vardera från tre olika rockband i totalt sex individuella intervjuer. Den andra och tredje delstudien utgjordes av fallstudier där Tobias Malm följde två olika band på nära håll över tid. Dessa två fallstudier baserades på intervjuer och på observationer av bandens repetitioner och möten i deras replokaler, av deras interna mobilchatkonversationer, av deras marknadsföring och närvaro i media online, samt av livespelningar.
Egen erfarenhet från band väckte forskningsintresset
Tobias Malms forskningsintresse grundar sig i att han själv har spelat i olika rockband. Med växande erfarenheter av andra organisationsformer inom arbetsliv och fritid blev han alltmer fascinerad och förbryllad över rockbanden och vad som egentligen driver, håller ihop och utvecklar dem.
– Jag kom i kontakt med organisationspedagogik för första gången när jag läste masterprogrammet i pedagogik. Det var då jag kom på att jag skulle välja rockbands organisering som ämne för min uppsats. Jag upptäckte succesivt att det fanns relativt lite forskning om rockbands arbete bakom kulisserna, särskilt i Sverige, och fick blodad tand för att gå vidare med detta till forskarutbildningen.
De flesta av de band Tobias Malm spelat i har existerat i 3-6 år. Innan han började forska om rockband tänkte han att bandens hållbarhet och framgång hängde mycket på alla medlemmarnas grad av engagemang och initiativ till framför allt utåtriktat arbete som bokning och livespelningar.
– Nu har jag en mer komplex bild av vilka faktorer som tycks hålla ihop och utveckla band, och inte minst fått syn på att jag själv nog egentligen varit ganska ensidigt inriktad på det mer inåtvända, kreativa arbetet.
Planer för vidare forskning
Efter disputationen har han inget aktivt forskningsprojekt kring musikband men har publiceringar på gång i två forskarantologier, den ena om studieförbundens populärmusikverksamhet och den andra om bandet som en viktig lärprocess inom populärmusik. Tobias Malm har dock planer på en longitudinell studie för att fördjupa förståelsen av de processer i vilka band hanterar interna kriser och konflikter. Tanken är att följa upp ett par intervjuer han genomförde för några år sedan med representanter från några relativt väletablerade band.
Följ disputationen 12 juni
Disputationen på Tobias Malms avhandling ”Konsten att hålla ihop. Om lärande och organisering i rockband” sker 12 juni klockan 13:00 - 16:00 och är möjlig att följa digitalt via Zoom. Läs mer om disputationen och avhandlingen.