Är du en av dem som tycker att det är äckligt när någon nyser i näven istället för i näsduken? Skulle du kunna tänka dig att straffa en person som gör så genom att visa ditt ogillande? Då är du en normdrivare.
En stor del av vårt beteende styrs av sociala normer, informella regler om vad som är att betrakta som normalt eller godtagbart i olika situationer. Att förstå hur normer sprids och utvecklas är därför intressant i sammanhang där man vill åstadkomma en beteendeförändring.
Forskarna har utgått från mänsklig psykologi
Tidigare forskning har visat att normer kring både hygien och våld har blivit allt striktare under lång tid och i många samhällen, oberoende av kultur. Vi blir allt mindre toleranta mot våld, och såväl vår egen som andras hygien blir allt viktigare för oss. Förklaringar har sökts i samhälleliga förändringar som teknologiska framsteg, ökad välfärd och hårdare lagar, men de har visat sig bristfälliga. I en ny studie som publiceras i Nature Human Behaviour utgår forskare istället ifrån mänsklig psykologi för att hitta lösningen.
– Våra resultat pekar på att normförändringar kring våld och hygien påverkas av allmänmänsklig psykologi. Det är spännande eftersom det kan göra det möjligt att säga något om hur vårt beteende kan förändras i framtiden på flera områden, säger Pontus Strimling, Institutet för Framtidsstudier, som har gjort studien tillsammans med Micheál de Barra, fil dr i psykologi, och Kimmo Eriksson, gästprofessor, båda vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.
I studien visar forskarna att normförändringar kan ske i mötet mellan individer där den ena straffar ett beteende hos den andre om det upplevs som hotfullt.
– Man har tidigare tänkt att straff upprätthåller normer, det nya här är att vi ser informella straff som en kraft som förändrar normer, säger Kimmo Eriksson, Stockholms universitet.
Slappare beteenden betraffas
Forskarna visar att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till sådana normer, än tvärtom. Det leder till att de är mer benägna att straffa dem som uppvisar den slappare typen av beteende.
De straffade tenderar då att ändra sitt beteende för att undvika straff, oavsett hur vanlig den striktare normen är i befolkningen i stort. På så sätt kan en norm som råder i en liten del av befolkningen över tid förändra beteendet hos en majoritet av befolkningen.
En bättre förståelse av hur sociala normer sprids och utvecklas kan också vara till hjälp i arbete som är beroende av att ett ovanligt beteende sprids till en större majoritet människor. Som exempel nämner Pontus Strimling att flera hundratusen barn skulle kunna räddas från döden varje år om folk tvättade händerna efter toalettbesök.
– Vi hoppas att våra resultat kan vara till hjälp i arbetet med att förbättra hygienen i olika delar av världen, säger Pontus Strimling.
Artikeln ”Asymmetries in punishment propensity may drive the civilizing” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour.
Läs Institutet för Framtidsstudiers pressmeddelande om studien.
Läs mer om nyheten på Institutet för Framtidsstudiers hemsida.