Stockholms universitet välkomnar i stora delar rubricerad rapport; den ger en god överblick över en heterogen grupp koncerner och utmaningarna i styrningen och förvaltningen av dessa. Stockholms universitets synpunkter lämnas framför allt på en övergripande nivå med avseende på de principer, slutsatser och rekommendationer som redovisas i rapporten. I beredningen av yttrandet har Stockholms universitet inhämtat synpunkter från SU Holding AB.  

Utmaning i styrningen

Universitetet vill inledningsvis belysa den grundläggande utmaningen i styrningen av holdingbolagen – regleringen av verksamhetens mål – som tyvärr endast implicit berörs i Riksrevisionens rapport. Verksamheten vid holdingbolagen är kopplad till lärosätenas uppdrag att samverka och nyttiggöra. I relation till detta uppdrag lyfts vanligen de övergripande samhällsvärdena i verksamheten fram. Dessa utgår från idén om att stärka Sveriges innovationskraft och förmåga att hantera samhällsutmaningar (se bl.a. kommittédirektiv 2019:72). Holdingbolagen utgör i detta sammanhang en av de första länkarna i innovationssystemet (se bl.a. resonemang i prop. 2016/17:50, s. 136). I de tidiga stegen av denna innovationsprocess är investeringsrisken hög, vilket innebär att privat riskkapital i regel saknas. Samtidigt ska holdingbolagen tillämpa aktiebolagslagen (2005:551) som ställer krav på marknadsmässig avkastning. Holdingbolagen ska alltså generera vinst till staten, eller med andra ord, skapa kommersiellt värde som genererar avkastning. Avkastningskravet försvårar holdingbolagens uppdrag att investera i mycket tidiga skeden. Dessa utgångspunkter – de övergripande samhälleliga värdena respektive avkastningskravet – är för holdingbolagen delvis oförenliga. Otydligheten i statens styrning av holdingbolagen grundar sig till stora delar på detta förhållande; universitetet hade gärna sett att frågan adresserades i Riksrevisionens rapport. Universitetet välkomnar därför att regeringen har tillsatt utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor som har till uppgift att bl.a. analysera om dagens ordning med holdingbolag (inklusive dotterbolag) är ett effektivt och ändamålsenligt sätt att stödja arbetet med innovation, kommersialisering och annat nyttiggörande av kunskap vid lärosätena. Rimligtvis bör utredningen inom ramen för sitt uppdrag lämna en bedömning om behovet av ett särskilt beslutat samhällsansvar för holdingbolagen. 

Tydligare ansvar i styrning och förvaltning av holdingbolagen

Med beaktande av det som redovisas i Riksrevisionens rapport anser universitetet att det är klargjort att regeringen och de lärosäten som förvaltar holdingbolag behöver ta ett tydligare ansvar när det gäller en aktiv och professionell styrning och förvaltning av holdingbolagen utifrån sina olika roller. Det är samtidigt viktigt att understryka att ett tydligare ansvar inte är likställt med en ökad regelstyrning eller ett ökat krav på återrapportering till regeringen. Det direkta ansvaret för att förbättra styrningen och förvaltningen av holdingbolagen ligger främst på lärosätena, men regeringen har givetvis ett övergripande ansvar och ansvarar inför riksdagen för hur förvaltningen sköts.  

Vidare instämmer universitetet i Riksrevisionens rekommendation att arbetet med mål, strategier, dialog och uppdrag till respektive holdingbolag behöver utvecklas (kap. 4). Universitetet har redan inlett ett arbete att utveckla detta, bl.a. med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport. 

Riskhantering

När det gäller de brister i riskhantering som tas upp i Riksrevisionens rapport (avsnitt 4.3) anser universitetet att dessa bäst avhjälps genom att en tydlig strategi för riskhantering fastställs i ägardirektiven för holdingbolagen. Några av holdingbolagen har redan sådana strategier, men detta bör förtydligas och gälla generellt för alla holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor.

Styrning och uppföljning

Universitetet välkomnar en sammanhållen uppföljning och styrning utifrån uppnådda mål och effekter. Det är angeläget att det finns en dialog med Regeringskansliet när det gäller återrapportering av holdingbolagens verksamhet och resultat. Huruvida detta bör ske genom myndighetsdialoger eller i annan form är inte det centrala utan det avgörande är att det finns en tydlig ordning för hur detta ska ske och att det efterföljs. Det måste också finnas en tydlig ordning för regeringens återkoppling på verksamheten till de förvaltande lärosätena. I detta sammanhang bör det också på nytt understrykas att ansvaret för den mer direkta styrningen, förvaltningen och uppföljningen fortsatt ska ligga på berörda lärosäten. 

Kopplingen mellan ett lärosätes ledning och holdingbolag samt affärsmässig kompetens

När det gäller den rekommendation som Riksrevisionen lämnar i sin rapport (avsnitt 4.1) i fråga om vilken kompetensprofil som en ordförande i ett holdingbolag bör ha, instämmer universitetet i att det skapar otydliga ansvarsförhållanden och jävsrisker när en rektor är ordförande i en styrelse för ett holdingbolag. Lärosätet bör vara representerat i holdingbolagets styrelse utan att inneha ordförandeposten. Detta bidrar med en tydlig koppling mellan lärosätet och holdingbolaget och följer av det beslut som regeringen har fattat om Riktlinjer för utövande av statens äganderätt av vissa bolag som förvaltas av universitet och högskolor (U2011/6745/UH). I fråga om den affärsmässiga kompetensen i styrelsen för holdingbolag är denna central, men den behöver inte vara knuten till ordförande i styrelsen utan kan tillgodoses genom att utse andra ledamöter i styrelsen som besitter denna typ av kompetens.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Eino Örnfeldt. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Ledningssekretariatet (protokollförare).