Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utreda vad ett krav på betyg C i undervisningsämnet för särskild behörighet till ämneslärarutbildningen skulle innebära. Det utreddes redan förra året, som del i en större utredning om olika yrkesutbildningar.

Resultaten visade att konsekvensen för ämneslärarutbildningen skulle innebära drygt 60 procent färre antagna, något högre genomströmning, mer homogena studentgrupper med högre andel kvinnor samt färre studenter med utländsk bakgrund och fler med högutbildade föräldrar.

Minskad mångfald

Björn Birgersson.
Björn Birgersson.

– Slutsatsen var att de negativa effekterna i form av minskad mångfald och minskad breddad rekrytering, och ett stort antal intresserade och motiverade studenter som skulle uteslutas från utbildningen, knappast skulle kompenseras av minskade avhopp. Därför är det obegripligt att man nu ett år senare trots allt går vidare med frågan. Det säger Björn Birgersson, ordförande i det naturvetenskapliga områdets lärarutbildningsberedning.

På ett övergripande plan är förslaget med krav på högre betyg också olyckligt eftersom det riskerar att leda till negativa effekter på den högre utbildningen, menar han.

Skillnader i betygssättning

– Förslaget devalverar gymnasiebetygen i ett redan inflationskänsligt betygssystem. Om betygen tenderar att bli högre utan att det motsvaras av att de faktiska kunskaperna ökar, och betygen dessutom upplevs som orättvisa och godtyckliga, som de gör idag, då får det effekter på den högre utbildningen genom sämre förberedda studenter.

Regeringens främsta skäl för att höja kraven är att avhoppen kommer att minska. Låg genomströmning i ämneslärarprogrammet är ett nationellt problem som förbrukar stora resurser. Det gäller inte minst för de naturvetenskapliga ämnena som redan har små studentkullar.

Slag i luften för NV-ämnena

– Högre krav kommer med stor sannolikhet att motverka bristande förkunskaper och minska avhoppen till en del. Men det är tveksamt om en höjning till betyget C kommer att få någon större effekt. På naturvetenskapliga fakulteten har vi istället tagit steget fullt ut och höjt kraven till motsvarande en kandidatexamen för att utbilda sig till ämneslärare i de naturvetenskapliga ämnena, varför regeringens förslag blir ett slag i luften, säger Björn Birgersson.

Pernilla Rosell Steuer.
Pernilla Rosell Steuer.

Pernilla Rosell Steuer är studierektor och ordförande i programrådet för ämneslärarutbildningar i språk. Hon är positiv till en höjning av förkunskapskraven till språklärarutbildningarna.

Studenter med bättre förutsättningar

– Vi har flera sökande än vi kan ta in till ämneslärarutbildningarna i språk. Att kräva betyget C i relevanta ämnen skulle kunna fungera som ett urvalsinstrument för att få studenter som har bättre förutsättningar att klara utbildningen, säger hon.

Med avhopp som ligger på 35-40 procent det första året kan allt för svaga förkunskaper i språk vara en av orsakerna, menar hon, även om universitetet erbjuder stöd såväl i akademiskt skrivande och studieteknik som i språkfärdighet.

– Vi ser till exempel att studenter i engelska, som nätt och jämnt klarat E i gymnasiet har det svårare att klara första terminens studier. Men det finns också indikationer på att avhopp kan bero på stora kunskapsskillnader i grupperna, där vissa upplever att det är en alltför låg nivå.  

Statushöjning för läraryrket

– Höjda förkunskapskrav kan fungera som en statushöjning också. En signal om att läraryrket är viktigt. Du klarar dig säkert i samhället med betyget E i engelska från gymnasiet, men för att bli lärare och kunna undervisa i ämnet krävs det att man har förutsättningar att uppnå en högre nivå, säger Pernilla Rosell Steuer.

Per Fransson.
Per Fransson.

Per Fransson, som är studierektor och ordförande i programrådet för ämneslärarutbildningar i humaniora och samhällsvetenskap, är försiktigt positiv till förslaget.

– Färre studenter bli behöriga att söka, men de som antas har bättre förutsättningar att klara av utbildningen, säger han.

Fler sållas bort

Många av dem som söker till ämneslärarprogrammet i samhällskunskap har förmodligen redan betyget C då meritvärdena är ganska höga, uppger han. Fler studenter som söker till religionsämnet kommer dock att sållas bort.

– Tyvärr är det endast trettio procent som fullföljer utbildningen i våra ämnesutbildningar. Om vi antog färre skulle prestationsgraden öka, alltså antalet avklarade högskolepoäng. Men det blir inte nödvändigtvis fler som i faktiska tal tar examen.

– En nackdel är förstås att det skulle sålla bort dem som skaffat sig arbetslivserfarenhet efter gymnasiet och som kommer på senare att de vill bli lärare, och som då behöver läsa upp betygen, säger Per Fransson.

 

Relaterade länkar:
UHR: Uppdrag att utreda en modell med högre krav för särskild behörighet, 2019.
Skolverket: Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan, 2020.