Det pratas mycket om lärarutbildningar och deras kvalitet i dessa tider, både i media, på lärosätena och i kommunerna. Fokus ligger på hur vi kan öka kvaliteten i utbildningarna, och så ska det naturligtvis vara. Men samtidigt finns begränsat med underlag för att uttala sig med säkerhet om hur kvaliteten är idag. Någon systematisk utvärdering av landets lärarutbildningar har inte gjorts sedan 2005. Med andra ord har ingen större utvärdering genomförts sedan den senaste lärarutbildningsreformen 2011. Men nu är det dags.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterade i slutet av september det system som ska användas för de kommande nationella utvärderingarna av kvaliteten i högre utbildning. En av komponenterna i detta system är utbildningsutvärderingar, men till skillnad från förra utvärderingscykeln 2011-2014 kommer dessa dock inte att vara heltäckande, utan bara ett urval utbildningar utvärderas, framför allt de som inte utvärderades senast. Först ut är forskarutbildningen, som startar upp redan i slutet av denna höst och därnäst, med start 2018, kommer lärarutbildningarna att utvärderas.

Vad vet vi då om hur den kommande utvärderingen kommer att genomföras, och vad den ska baseras på? Ja, en pilotutvärdering av lärarutbildningar vid ett antal lärosäten (dock ej Stockholms universitet) startar denna höst, och en vägledning till den utvärderingen ger en hel del information. Fokus kommer att vara på hur väl utbildningarna uppfyller kraven i tillämplig lag och förordning. Detta görs utifrån tre huvudsakliga områden; i) miljö, resurser och område, ii) utformning, genomförande och resultat, och iii) uppföljning, åtgärder och återkoppling. Dessutom kommer ett antal särskilda perspektiv granskas; student-, jämställdhets- och arbetslivsperspektivet.

Förra utvärderingsmodellen, från 2011-2014, fick viss kritik för att den ansågs utgå alltför hårt från hur väl examensarbetena inom en utbildning visade att studenten hade tillgodogjort sig de nationella examensmålen. Även i den kommande utvärderingen av lärarutbildningen kommer examensarbetena att utgöra ett underlag, men denna gång kommer de bara att användas för att bedöma hur väl ett av de många nationella examensmålen för lärarutbildningarna uppnås. Betydligt större vikt kommer att fästas vid övriga underlag, som självvärdering, tillgänglig statistik kring utbildningen, och intervjuer med lärosäte och studenter.

Hur ska vi som lärosäte då se på de kommande utvärderingarna? Ja, en positiv aspekt är att UKÄ tydligt har skrivit fram att utvärderingarna ska vara kvalitetsdrivande, till skillnad från förra utvärderingscykeln, som i huvudsak uppfattades som kontrollerande. UKÄ skriver bland annat: ”Granskningarna bidrar även till lärosätenas kvalitetsutveckling genom att bedömarna i sitt yttrande ger återkoppling på såväl goda exempel som utvecklingsområden de har identifierat.” Det är klart att vi kan komma att få kritik för delar i våra lärarutbildningar som uppvisar brister. Detta är till och med sannolikt, då få eller inga utbildningar är perfekta som de är. Men detta kan, och ska, vi alltså använda i vårt interna kvalitetsarbete. Så låt oss se fram emot UKÄ:s kommande utvärderingar som ett verktyg i vår kontinuerliga strävan att göra våra lärarutbildningar bättre!

Clas Hättestrand