Clas Hättestrand

Så har ett nytt läsår inletts! Ett år då lärarutbildningen kan komma att stå inför stora förändringar. Men om det blir så vet vi ännu inte. I skrivande stund är regeringsbildningen ännu högst oklar, och vilka av alla vallöften som rör skola och lärarutbildning som kommer att bli verklighet återstår att se. Sittande regering hann dock i sen tid med att fatta ett antal beslut som rör lärarutbildningen. Bland annat fick ett antal lärosäten i juli i år uppdrag att arbeta med fler vägar in i lärarutbildningen.

Regeringens beslut innebär att sju lärosäten, varav Stockholms universitet är ett, ska samarbeta kring insatser för mer flexibla utbildningsvägar samt utveckla påbyggbara, poänggivande kurser inom både utbildningsvetenskaplig kärna och kompletterande ämnesstudier. Till exempel ska mer systematiska metoder för bedömning och validering av reell kompetens utvecklas. Validering av reell kompetens är ett resurskrävande arbete, men viktigt för att fånga upp potentiella lärarstudenter, inte minst i gruppen sökande med lång yrkeserfarenhet eller med utländsk studiebakgrund.

Vi lärosäten har också fått uppdrag att hitta vägar för att göra det lättare att komma in på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Detta ska nås bland annat genom att skapa ett utbud av ämneskurser som den som saknar full ämnesbehörighet ska kunna läsa parallellt med själva KPUn. Denna insats kan visa sig betydelsefull, eftersom många av de som söker KPU, och även vidareutbildning av lärare (VAL), idag sorteras bort redan i ett tidigt skede för att de saknar nödvändiga högskolepoäng

Ytterligare ett uppdrag är att skapa kortare kurser med innehåll från den utbildningsvetenskapliga kärnan, och som ska vara påbyggnadsbara i en lärarutbildning. Dessa ska bland annat vara riktade mot lärarassistenter, för att dessa ska få en god grund att arbeta i skolan, och i förlängningen locka dem att påbörja en lärarutbildning och då ha en del av kurserna redan avklarade. Detta är lovvärt och kan nog vara bra, bara inte resultatet blir att lärarassistenter som läst sådana kurser accepteras som ”tillräckligt” utbildade för att i praktiken jobba med ordinarie läraruppdrag.

Att stora insatser behövs för att få fler behöriga lärare till skolan är helt klart. Insatserna i det här uppdraget kommer att kunna hjälpa till i den riktningen, även om det inte kommer att räcka med tanke på att 45 000 behöriga lärare beräknas saknas inom tre år. Ett är dock säkert. Uppdraget kommer att ställa stora krav på lärosätena, som kommer att behöva sprida sitt arbete på ännu fler uppdrag, utbildningar och insatser, med bara begränsade nya resurser. Det innebär i sin tur en utmaning att behålla kvaliteten i de ordinarie lärarutbildningarna. Alla dessa nya insatser, tillsammans med existerande olika former av lärarutbildningar, förberedande utbildningar och vidareutbildningar som vi redan ger, gör förstås att fler personer än tidigare kan hitta en väg fram mot lärarexamen, vilket är bra. Samtidigt kan det också vara synnerligen svårt för en presumtiv student att hitta rätt väg i denna djungel av utbildningsalternativ. Även detta ställer stora krav på oss lärosäten, och Universitets- och högskolerådet (UHR), att vara tydliga i vad som erbjuds och vilken väg som den sökande, baserat på just sina meriter, ska ta för att nå en lärarexamen. Låt oss hoppas att uppdraget träffar rätt, och att vi får fler lärare med lärarexamen!

Clas Hättestrand