Cecilia Lundholm har forskat om undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen i tjugo år. Glädjen är stor när hon och forskarlaget nu kan visa att kunskaper i samhällsvetenskap har betydelse för gymnasieelevers inställning till miljöproblem.

Varför är just lärare i samhällskunskap en del av lösningen på klimatfrågan?

– Vår studie visar att samhällsvetenskaplig kunskap har mer betydelse för elevers miljövänliga handlingar än vilken värdeorientering eleverna har. Jag trodde att värdeorientering var viktigare för vår benägenhet att stödja miljöpolicys. Så den kunskap samhällskunskapslärare förmedlar är viktig för klimatet! Det är så spännande.

Hur då?

– Har eleverna större kunskap om klimatpolicys så är det större chans att de stöder dem. En undervisning som tar fasta på miljölösningar, till exempel hur miljöskatter fungerar, gör att eleverna stödjer dessa skatter, oavsett värdeorientering.

– Med hjälp av undervisning om politiska styrmedel och policys förstår eleverna att miljöproblem är samhällsproblem, och att staten kan styra mot lösningar som innebär kollektiva handlingar. Det är ett sätt att tala om lösningar på miljöproblemen, som är viktigt för eleverna att förstå när sedan politikerna går ut och talar om flygskatt, till exempel.

Hur går ni vidare nu?

– Mer forskning behövs. Vi vill jobba mer experimentellt och se vilken slags samhällskunskap som påverkar stöd för klimatpolicys. Vilket stoff ska undervisningen ha, styrmedel som exempelvis skatter, eller ”sociala dilemman” som handlar om relationen och konflikten mellan privata och kollektiva intressen, eller något annat?

Läs artikeln ”A longitudinal study of upper secondary school students’ values and beliefs regarding policy responses to climate change”

Artikeln är del av ett större projekt finansierat av Vetenskapsrådet. En svensk sammanfattning av projektet är publicerad i Resultatdialog (VR, 2018).