Ulf Fredrikssons bidrag har bland annat varit att ta fram en rapport om läsförmåga, läsvanor och läsintresse bland barn och unga i Sverige.
– Det finns två varningssignaler att beakta. Likvärdigheten i svensk skola är fortfarande ett problem som påverkar elevers läsförmåga. Enligt Pirls-undersökningen från 2016 tillhör svenska elever dessutom de som är minst entusiastiska över läsning, säger han.
För att öka barns läsmotivation föreslår delegationen insatser där både förskolor, fritidshem, föreningsliv och föräldrar ska arbeta för att stimulera barns läsintresse.
– Många förskolor arbetar redan med detta. Vi vill göra arbetet med litteratur tydligare i läroplanen för förskolan och föra in stimulansen för elevers nöjesläsning även i fritidshemmets läroplan. Vi föreslår också att Skolverket ska ta fram stödmaterial om hur litteratur kan tas upp i dessa skolformer.
Dessutom menar Läsdelegationen att verksamheten kring skolbiblioteken bör ses över.
– Skolbibliotek kan idag bestå av en skrubb med böcker. Det måste preciseras mer vad ett skolbibliotek är och föras in i förordningstexten så att Skolinspektionen får möjlighet att anmärka om det är undermåligt.
Vad läser du själv just nu?
– Jag läser 1968 av Jan Guillou. Han skissar kanske inga djupa psykologiska porträtt men det är en period som jag själv upplevt och känner igen mig i. Över huvud taget är det ett intressant projekt att skriva skönlitteratur om 1900-talet.
Läs betänkandet i sin helhet. Ulf Fredrikssons rapport om läsförmåga, läsvanor och läsintresse bland barn och unga i Sverige finns på sidan 219.
Ulf Fredriksson var utredare till läsa-skriva-räkna-garantin.
Läs mer om Ulf Fredrikssons forskning.