Vad visar studien när det gäller tendens för skolk?

– Resultaten visar att ungefär var tredje elev uppger att de skolkat minst en hel dag under det senaste läsåret. På skolor där det råder ett starkt ledarskap och ett bra skoletos, såsom ett stimulerande lärandeklimat, högt ställda förväntningar på elever samt positiv återkoppling, är risken att eleverna skolkar avsevärt mindre. Detta även efter kontroll av sociodemografiska bakgrundsfaktorer på individ- och skolnivå.

Hur bör skolor arbeta för att stävja skolk bland eleverna?

– Skolk är i sig förknippat med en rad negativa konsekvenser, både på individnivå men också för samhället i stort. Det är ett komplext fenomen och insatser bör inriktas på flera olika nivåer. Vår studie pekar ändå på vikten av skolkontextuella faktorers betydelse för graden av skolk bland eleverna. Dit hör till exempel ett starkt och målinriktat ledarskap, ett levande och utvecklande arbetsklimat bland lärarna och ett övergripande gott skoletos.

Hur belagt är detta samband sedan tidigare?

– Tidigare studier som undersökt sambanden mellan sådana skolkontextuella faktorer och graden av skolk bland eleverna har saknats. Våra resultat bekräftar bilden av hur viktiga dessa skolkontextuella faktorer är för olika elevutfall. 

Läs studien School effectiveness and truancy: a multilevel study of upper secondary schools in Stockholm.

Studien är en del av det VR-finansierade projektet School-contextual pathways to psychological symptoms among Swedish youth.

Joacim Ramberg disputerade 2015 med en avhandling om specialpedagogiskt arbete på de svenska gymnasieskolorna.