Vad bidrog du med i Skolkommissionen?
– Alla ledamöter har medverkat utifrån sina kompetensområden och vi har tagit oss an alla frågor. Jag har haft mer att säga till om när det gäller forskning som är relaterad till lärarutbildningen och hur den kan stärkas, frågor om särskilt stöd och specialpedagogik, lärandemiljöer och elevhälsa. Kommissionens styrka är att det verkligen är enighet i alla förslag. Vi har inte velat slå sönder något utan bidra konstruktivt till att lösa utbildningssystemets utmaningar, med åtgärder som är förankrade i kunskap och behov från praktik och forskning.
Vilken lösning tillhör de viktigaste?
– Lärarutbildningen behöver få mer resurser och bli mer attraktiv. Vi ger förslag som syftar till att stärka utbildningen i den riktning vi tror uppskattas av studenter och lärare. Målsättningen är att utveckla den professionella kunskapen hos studenterna och inte bara se lärarutbildning som en akademisk utbildning, utan som en profession i ständig utveckling. Det kan uppnås med tätare band mellan de tre områdena forskning, utbildning och praktik. Vi föreslår karriärsteg som kommer att göra både läraryrket och rektorsrollen mer attraktiv.
Utveckla förslaget om excellenta forskningscentra!
– Det finns internationella förebilder, bland annat i Norge, och vi vill undersöka om det går att ha i Sverige. Det är forskningscentra som satsar på specifika frågor kopplade till praktiken och fördjupar kunskaperna inom dem. Det skulle ge möjligheter att utveckla kompetens och specialitet inom olika områden nationellt och internationellt och öka samarbetet mellan olika discipliner. Vi har till exempel olika frågor inom specialpedagogiken där vi skulle behöva samverka med andra för att utveckla ny kunskap. Sådana centra finns redan inom andra vetenskapsfält, till exempel Stockholms universitets Östersjöcentrum.
”Tombolan” då? Hur resonerade ni kring det förslaget?
– Jag anade att en del skulle bli missnöjda med förslaget om lottning, men inte att det skulle få så stort utrymme. Utgångspunkten är att åstadkomma en allsidig social skolsammansättning för att minska segregationen. Vi har förslag som syftar till att minska segregering inom ramen för ett aktivt skolval, men ingen tvingas gå i en skola som de inte har valt. Men det är inte förslaget om lottning som skulle åstadkomma den största effekten. Huvudeffekten är att ge mer resurser till skolor med behov, i relation till elevunderlagets socio-ekonomiska bakgrund, så att skolvalet förlorar den dramatiska betydelsen det kan ha idag. Vi har försökt öka allas möjlighet att välja mellan bra skolor. Vi föreslår också att undersöka om det går att göra en gemensam antagning till skolan, som till förskolan. Vi ser exempel på friskolor som inte vill ha elever som kostar för mycket, och föräldrar med barn i behov av särskilt stöd säger att deras barn inte får plats i vissa skolor, vilket betyder att skolvalet inte gäller för alla.
– Vi har tagit fram förslag för att rätta till några brister som systemet har idag när det gäller likvärdighet. Det handlar inte om att inskränka individers valmöjligheter, utan faktiskt, tvärtom, att utöka möjligheterna att välja för grupper som idag kan vara uteslutna från ett val redan från början. Om något, skulle detta förslag kunna inskränka möjligheten för skolhuvudmän att göra ett urval av elever, i de fall detta sker. Förändringar i dessa regler är något som man måste kunna diskutera i ett helt offentligt finansierat utbildningssystem – utan att det blir de överdrivna reaktionerna som har uppstått – om man ser att det finns mekanismer som skapar segregering.
Hur realistiskt är det att alla förslag genomförs?
– Vi har inte velat hosta fram lösningar som inte går att genomföra, så vissa frågor kräver mer kunskap och utredningar. Andra förslag är realistiska, förankrade och väl underbyggda och går att genomföra snabbt. Redan nästa termin kan förslaget om professionsprogram med kontinuerlig vidareutveckling genomföras. Och från januari 2018 det om finansieringen till skolor utifrån skolsammansättning.
Regeringen: Skolkommissionen har avslutat sitt uppdrag
Mara Westling Allodi om förslagen för elever i behov av särskilt stöd, i tidningen Specialpedagogik