Nihad Bunar.
Nihad Bunar. Foto: Eva Dalin.

 

Du ska bland annat ta reda på hur modersmålsstudier förbättrar elevernas resultat. Vad är känt i dag, utifrån forskning?

– Vi vet att elever som är duktiga på sitt modersmål, och utvecklar detta, också utvecklar sitt andraspråk, alltså svenskan. Det är en stor myt som fortfarande lever, att modersmålet skulle bromsa utvecklingen av svenskan. Men att kunna sitt modersmål handlar inte bara om skolresultat och behörighet. Det handlar också om att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga, vilket också står i ämnets kursplaner.

Vad är problemet, enligt dig?

– Ämnets stora problem i dag är hur det organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan. Det är frivilligt, så ytterst är det föräldrarnas beslut om eleven ska delta i undervisningen. 56 procent av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning väljer att delta. Undervisningen är för det mesta förlagd utanför skoltid i 40-60 minuter per vecka, vilket inte gör den så lockande.

Hur kan man komma åt det?

– Det är något som utredningen närmare ska analysera. Vi ska analysera och bedöma om och hur studier i ämnet modersmål, respektive studiehandledning på modersmål, förbättrar elever­nas studieresultat, bland annat elevernas behörighet till gym­nasie­skolans nationella program.

– Vi ska också kartlägga tillgången till, organisationen av och deltagandet i moder­s­måls­undervisning och studiehandledning på moders­mål i grund­skolan. Och analy­sera vilka faktorer som eventuellt påverkar detta.

Vilka förbättringar vill du se?

– Jag vill vrida och vända på alla stenar när det gäller forskningsunderlag kring ämnet modersmål och modersmålsutveckling både i Sverige och utomlands. Jag vill själv gå ut och prata med elever, föräldrar och de som är modersmålsansvariga i kommunerna.

– Det är viktigt att ta reda på vilken betydelse barnens modersmålsundervisning har för föräldrarna. Varför deltar inte fler elever i undervisningen? Vad beror det på? Organiseringen av ämnet eller att föräldrarna väljer att satsa på något annat som de menar eleverna kan ha större nytta av? Eller så är föräldrarna positiva, men kommunen tillhandahåller inte undervisningen. Det är uppenbart att det behöver ske något när det gäller ämnets positionering och organisering i skolan.

 

Kommittédirektiv: Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer

Läs mer om Nihad Bunars forskning och undervisning