– Det har gått över förväntan att ställa om till digital undervisning. Jag har läst in ljud till powerpoints som studenterna tar del av innan vi ses för digitala möten där vi diskuterar uppgifterna.

Det säger Elisabeth Öhman, lektor i de estetiska ämnenas didaktik. Hon hade just inlett en kurs i bild för omkring 35 studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem när coronakrisen slog till.

– Det är tydligt att studenterna är påverkade av krisen. Det finns mycket oro. Flera bilder i projektet om visuell kultur har de valt i förhållande till coronakrisen.

De flesta av hennes kollegor tycker att övergången har fungerat bra, säger hon, även om förberedelser i form av omarbetning av undervisningsmaterial tar längre tid.

– Det är ett spännande kunskapstillfälle och vi kommer att ha lärt oss mycket när det är över. Också om sådant vi saknar, som ett samlat digitalt uppdrag för lärarstudenterna. Tekniken är trots allt en underordnad del. Det viktiga är hur vi arbetar didaktiskt och omsätter våra olika ämnen digitalt.

Inlämningsuppgifter sätter press

Ola Palm undervisar på en kurs i matematik för grundlärare mot årskurs 4-6. Från att tidigare haft seminarier med upp till 30 studenter har han nu digitala möten med över 80 studenter, som delas in i diskussionsgrupper. Utmaningen, menar han, ligger i att få igång en levande diskussion med motiverande inlägg, som inte bara håller med vad andra skrivit.

– I vanliga fall skulle många studenter arbeta mycket mer med kursen. Jag behöver köra med tvång och följa upp att alla studenter verkligen bidrar konstruktivt.

Trots utmaningarna ser han fördelar med att den digitala undervisningen ger studenterna mer eget ansvar.

– En intressant grej är att det känns som att de löser saker på ett annat sätt nu. Många tycker att det är skönt att jag är strikt med inlämningsuppgifter som tvingar dem att läsa litteraturen. De verkar tycka det är bra med stelbenthet och eget ansvar.

Ola Palm jobbar hemifrån, som alla vid universitetet uppmanats till. Men han har inte enbart goda erfarenheter av det.

– Jag hade en hemsk upplevelse när det bullrade av byggarbeten i huset och det blev strömavbrott mitt i ett seminarium. Man sitter inte alltid bra till hemma.

Utmaningar även för den rutinerade

Tore Nilsson är universitetslektor i moderna språk med didaktisk inriktning. Han har den senaste tiden haft seminarier för studenter inom kompletterande pedagogisk utbildning som ska bli ämneslärare i språk. Som medverkande i flera online-kurser riktade mot universitetslärare är han van att undervisa digitalt, men stöter ändå på utmaningar.

– Jag körde på lite för intensivt när en student påpekade vikten av ställtid mellan olika moment. Man riskerar att gå snabbare fram som lärare om man är väl förberedd. I vanliga seminariesammanhang blir det ju alltid mikropauser.

Även som erfaren lärare behöver man vara mycket mer genomtänkt när man undervisar digitalt, menar han.

– Rent didaktiskt behöver man tänka ännu mer på sekvensering, alltså vilken ordning man gör saker. Och att instruktioner behöver se annorlunda ut.

Från att tidigare ha undervisat om digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten ligger fokus nu på undervisning i digitala verktyg – en förskjutning som bidrar till lärandet, menar Tore Nilsson.

– Studenterna får verkligen praktisk erfarenhet av hur det är att bli undervisade digitalt. I språkundervisningen är det till exempel bra att skriva tillsammans. När studenterna nu ägnar sig åt synkront kollaborativt skrivande online ger det fantastiska möjligheter till metadiskussioner.

Möjligt avstå från VFU

När det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, har flera förändringar införts som tar hänsyn både till studenters oro och skolors möjlighet att ta emot studenter. Studenterna kan avstå från VFU och bli examinerade nästa VFU-period.

För nya förskollärarstudenter genomförs ingen VFU på plats i förskolor denna termin.

– Studenter som skulle ut på sin allra första VFU strax efter coronautbrottet var oroliga för smittspridning inom sin verksamhet, som ju innebär en större närhet till barn än i andra skolformer. Så de gör enbart delmoment på distans, säger Ulrika Munck Sundman, VFU-studierektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

– Andra förskollärarstudenter, som har längre VFU, kan välja att skjuta upp den handledda praktiken och göra delar av kursen på distans. Men många som var oroliga i början ville sen ut till förskolan ändå, säger hon.

De studenter som är ut på VFU deltar i det arbetssätt som skolan har, även om det sker på distans. Även de så kallade trepartssamtalen, där studenten reflekterar över sin utveckling tillsammans med handledaren i skolan eller förskolan och lärarutbildare från universitet, sker på distans.

– Det är ett väldigt ansträngt läge på skolorna med handledare som inte alltid hinner med. Vi är så imponerade och glada över alla de handledare som ändå har tagit med studenterna in i sin egna distansundervisning. Det säger Karin Boberg, som är VFU-studierektor för gymnasielärarstudenter i språk och grundlärarstudenter F-3.

Att göra VFU vid datorn

Den tacksamheten delas av VFU-studenten Christian Masarov. Halvvägs in i ämneslärarutbildningen i samhällskunskap och engelska skulle han precis ut på sin andra VFU när gymnasieskolorna gick över till digital undervisning. Han var hos flickvännen i hemstaden Sundsvall, och blev kvar.

– Jag har varken träffat min handledare eller eleverna fysiskt, säger han efter att just hållit en online-lektion i engelska för en klass gymnasietvåor i Jakobsberg.

Hans handledare är IT-ansvarig på skolan och driver arbetet med digitalisering.

– Det är lite annorlunda VFU, men det funkar jättebra. Jag gör genomgångar och ger tydliga instruktioner inför digitala grupparbeten. Svårast är bristen på direkt feedback från eleverna och att hålla koll på 30 små rutor på skärmen där inte ens alla visar sin bild.

Trots det annorlunda sättet att undervisa känner han sig mer självständig nu, under sin andra VFU-period.

– Jag har en större tro på mig själv och förmågan att hålla lektioner. Fast många elever skulle nog må bättre av att ha en skola att komma till. Men det vi har nu måste få funka.