Clas Hättestrand.

Lärarutbildningarna tillhör universitetets största utbildningar. Ur ett samhällsperspektiv är det också en av de allra viktigaste och tilldrar sig ett stort intresse från politiker, debattörer, media och andra samhällsaktörer.

Den nya ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har tydligt visat att hon ser lärarutbildningen som en prioriterad fråga, och vi kan säkert vänta oss en hel del åtgärder framöver i enlighet med januariöverenskommelsen. Låt oss bara hoppas att det är just åtgärder och inte större genomgripande reformer. Den senaste större reformen sjösattes 2011 och den nuvarande lärarutbildningen har alltså bara getts i åtta år. Denna tid har samtidigt präglats av en stor utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna. Stockholms universitet har nationellt tagit ett stort ansvar för den utbyggnaden trots svårigheter rent fysiskt med utbildningsplatser och nyrekrytering av universitetslärare. Utbyggnaden har dessutom skett samtidigt som vi själva reformerat och förbättrat både utformning och organisation av utbildningarna.

Glädjande nog har vi fått kvitto på att vi i huvudsak lyckats väl med vårt utvecklings- och kvalitetsarbete. Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, utvärdering av förskollärar- och grundlärarutbildningarna visar att hälften av de granskade utbildningarna vid universitetet får omdömet hög kvalitet, nämligen förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammets inriktning mot fritidshem.

När det gäller grundlärarprogrammets inriktningar mot F-3 och 4-6 riktas dock kritik mot vissa granskade aspekter, som framför allt kan härledas till brister i granskade självständiga arbeten, vilka bedömdes visa att några examensmål inte hade nåtts. Andra aspekter lyftes fram som styrkor, men bristerna ledde fram till att kvaliteten på utbildningarna som helhet ifrågasätts. Dock kan påpekas att bedömargruppen granskat självständiga arbeten som är ett par år gamla. Sedan dessa studenter gick sin utbildning har vi genomfört en hel del åtgärder för att säkerställa att studenterna klarar sin examen med arbeten som håller hög kvalitet.

Universitetet har nu ett år på sig att åtgärda de påtalade bristerna. En del av det arbetet är som sagt redan genomfört inom det pågående utvecklingsarbetet, som införandet av programråd och framtagandet av en ny kurs i vetenskaplig metodik. Dessa åtgärder ska vi nu följa upp för att se om de gett avsedd effekt. En arbetsgrupp kommer det närmste året också att arbeta intensivt med kompletterande åtgärder.

Nästan hälften av landets 67 granskade förskollärar- och grundlärarutbildningar får i UKÄ:s granskning omdömet ifrågasatt kvalitet. Vi är därför många lärosäten som nu sätter högsta fart för att se till att utbildningarna i framtiden håller hög kvalitet i samtliga aspekter. Att i det här läget införa genomgripande reformer av lärarutbildningen, i januariöverenskommelsens spår, skulle försvåra det utvecklingsarbete som nu har inletts. Låt istället lärosätena ta ansvar för åtgärderna och använda tiden till att fokusera på det egna kvalitetsarbetet. Och för det behövs arbetsro!

Clas Hättestrand