Lärarutbildningarna som sjösätts i höst är resultat av ett pågående utvecklingsarbete för att stärka kvaliteten i utbildningarna.

– Just nu är vi inne i en period med extra mycket fokus på kvalitetsarbetet. Tillsättande av programråd med särskilt kvalitetsansvar förra året är ett exempel. Ett annat är förberedelsearbetet inför UKÄ:s utvärdering av lärarutbildningarna nästa år. Nu till hösten ligger fokus på sjösättningen av den nya strukturen i den utbildningsvetenskapliga kärnan, en reform som efterfrågats av studenterna och som vi hoppas ytterligare ska stärka professionsutvecklingen, säger Clas Hättestrand, prorektor och övergripande ansvarig för lärarutbildningarna.

Genom att utveckla och tematisera kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), ett kursblock som är obligatoriskt för alla lärarstudenter, får utbildningarna en tydligare röd tråd anpassad till respektive lärarprogram. Dessutom får kurserna en tydligare relation till delar av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Enligt Ylva Ståhle, som är samordnare för UVK-kurserna, tillika biträdande prefekt vid Institutionen för pedagogik och didaktik, ger den nya strukturen också bättre överblick för studenterna.

– I stället för åtta småkurser som kunde upplevas som snuttifierade har vi skapat tre större kurser som är tydligare anpassade till den lärare man ska bli. Den första kursen, Skolan i samhället, ger samhällsperspektivet. Den andra kursen, Eleven i skolan, tar ett helhetsgrepp kring eleven och läses i nära anslutning till VFU. Och kursen Undervisning och utveckling ligger i slutet av utbildningen, också i samband med VFU, för att rusta studenterna för yrkeslivet.

Kopplar ihop teori och praktik 

Jessica Liander, som är studiebevakare för lärarutbildningarna vid Stockholms universitets studentkår, välkomnar nyordningen. Hon värdesätter speciellt kopplingen mellan den teoretiska delen av utbildningen och den praktiska verksamhetsförlagda utbildningen.

– Utbildningen blir mer professionsinriktad genom att UVK-kurserna ska ligga i nära anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. Det innebär att studenten bättre kan använda sig av kunskaperna från UVK-kurserna i VFU:n ute på skolan.

Programråden en förutsättning

Det är en utmaning att få lärarutbildningarnas olika delar, som ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier, utbildningsvetenskapliga studier och verksamhetsförlagd utbildning, att bilda en helhet. De nyinrättade programråden har varit en förutsättning för att kunna utveckla programstrukturerna i de olika utbildningarna. Programråden leds av de institutioner som ansvarar för respektive lärarprogram. Ingår gör också kollegor från kursgivande institutioner, studentrepresentanter och företrädare från skolverksamheten. Både Jessica Liander och Ylva Ståhle är nöjda med utvecklingsarbetet.

– Programråden är fantastiskt bra forum för studentinflytande där studentrepresentanterna kan föra dialog med alla institutioner som har del i utbildningarna. Idéer och förslag lyssnas på och tas vidare, säger Jessica Liander.

– Det har varit ett omfattande och intressant utvecklingsarbete att samordna innehållet i de nuvarande mindre UVK-kurserna till tre större tematiska UVK-kurser. Vi hoppas att studenterna ska uppskatta resultatet, säger Ylva Ståhle.

Införs stegvis

De studenter som först berörs av den nya UVK:n är de som hösten 2017 börjar läsa grundlärarprogrammet mot förskoleklass och årskurs 1-3, ämneslärarstudenter inom naturvetenskap, samt studenter som antas till Kompletterande pedagogisk utbildning. Våren 2018 är turen kommen till grundlärarstudenter mot årskurs 4-6 samt ämneslärare inom humaniora och samhällsvetenskap.

Jessica Liander, som har studieuppehåll men senare börjar sin femte termin som ämneslärare inom språk, gör ingen stor sak av att missa tåget.

– Lärarutbildningen förbättras hela tiden. Studenter som antogs innan de nya lärarutbildningarna 2011 får inte det innehåll som jag får. Det är naturligt att utbildningarna behöver utvecklas.

 

Fakta UVK vid Stockholms universitet

  • Obligatoriska utbildningsvetenskapliga kurser om totalt 60 hp inom kunskapsområden som är centrala för läraryrket.
  • Består från och med hösten 2017 av tre nischade kursblock med tematiskt sammanhållna delkurser: Skolan i samhället, Eleven i skolan, samt Undervisning och utveckling.
  • Högskoleförordningen reglerar total omfattning av innehåll och omfång. Den utbildningsvetenskapliga kärnan ska innehålla följande områden: Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, Läroplansteori och didaktik, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Utveckling, lärande och specialpedagogik, Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, Bedömning och betygsättning, Utvärdering och utvecklingsarbete.
  • Utöver innehållet ovan har Stockholms universitet lagt till ämnena juridik och retorik.

 

Så ska lärarutbildningens kvalitet stärkas