För ett år sedan skrev jag om det övningsskoleprojekt som Stockholms universitet drivit sedan 2012 och om den utredning av projektet som då presenterades. Utredningen visar att övningsskoleprojektet varit framgångsrikt, i den meningen att kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, stärkts genom ett närmare samarbete mellan förskolor/skolor och universitetet. Samtidigt påpekades att formerna för samarbetet också ställer höga krav vad gäller resurser och engagemang, från såväl förskolor, skolor som universitetet, samt att resurser saknas för en rak uppskalning av övningsskolemodellen till att omfatta samtliga lärarstudenter. En arbetsgrupp på universitetet tog därför under hösten 2017 fram en modell för hur VFU:n skulle kunna utformas för att ta tillvara så mycket som möjligt av det goda som övningsskoleprojektet fört med sig.

Det förslag som nu presenterats innebär att VFU-skolorna organiseras i ”kluster”, som vart och ett utgörs av ett antal skolor som tillsammans bildar en enhet som universitetet har särskild samverkan med, till exempel i form av koncentration av studenter, och handledarutbildning lokalt. Klustermodellen har fördelen att den kan involvera betydligt fler förskolor och skolor än nuvarande modell med övningsskolor, samtidigt som nära samverkan mellan skola och universitet kan bibehållas. Den långsiktiga målsättningen är en VFU av hög kvalitet med tydligt fokus på professionsutveckling för både lärarstudenter och verksamma lärare.

Parallellt med vårt eget utvecklingsarbete inom universitetet har Storsthlm, som företräder kommunerna i Stockholms län, gjort en egen utredning av övningsskoleprojektet, med betoning på kommunperspektivet. Utredningen kommer fram till att övningsskoleprojektet har varit framgångsrikt på många plan och föreslår att man vid en vidareutveckling till en permanent organisation hämtar inspiration från Södertörns högskolas Centrum för professionsutveckling, CPU. Den ovan föreslagna klustermodellen påminner en hel del om CPU-modellen. Det är förstås en fördel, inte minst för kommunerna och lärarna, om de stora lärarutbildarna i Stockholmsregionen har VFU-modeller som liknar varandra.

Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid universitetet beslutade vid sitt senaste möte (180206) att stödja det förslag som arbetsgruppen kommit fram till. Det betyder att universitetet nu arbetar för att sätta planerna i verket. Förhoppningsvis kan den nya klustermodellen börja introduceras i skarpt läge till vårterminen 2019 och successivt byggas ut under de följande åren. Det vore verkligen en styrka att äntligen ha en enhetlig VFU-modell vid Stockholms universitet. En modell som både gynnar samtliga lärarstudenters professionsutveckling på bästa sätt, och samtidigt ger en långsiktighet och en tydlighet i VFU-samverkan mellan universitetet och länets förskolor, skolor och skolhuvudmän.

Clas Hättestrand