Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, har tagit initiativ till nätverket, tillsammans med Håkan Fischer, professor i biologisk psykologi. Hillevis forskning har de senaste åren varit inriktad på det område som på engelska etablerat sig som educational neuroscience.
Vad hoppas ni uppnå med ett nätverk om neurovetenskap?
– Vi vill skapa gemensamma problemställningar i tvärvetenskapliga forskningsprojekt i olika ämnesdiscipliner, som pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, ämnesdidaktikerna, förskoledidaktik, och psykologins utvecklingsvetenskaper och kognitiva neurovetenskaper. Och också påverka innehållet i forskarutbildningarna och på sikt även lärarutbildningarna vid universitetet.
Hur ska det gå till?
– Genom ömsesidig respekt för våra olika vetenskapsteorier och forskningstraditioner. Närmast genom att träffas, att dela erfarenheter och bjuda in gäster som föreläser. Och diskutera möjliga forskningsfrågor och samarbeten. Men också genom att ha längre forskningssymposium med internationella gäster. I andra länder finns educational psychology, som en egen disciplin, men inte i Sverige.
– Vi vill till exempel bjuda in Chuck Kalish, professor vid University of Wisconsin, som är vald att leda en av de största organisationerna för forskning om barns utveckling. Och Mary Helen Immordino-Yang, professor vid University of Southern California. Hon är en frontfigur inom educational neuroscience och ordförande för organisationen Mind Brain and Education, IMBES, som också driver disciplinens första tidskrift med samma namn. De har båda redan preliminärt tackat ja.
Varför är neurovetenskap en så laddad fråga inom lärarutbildning?
– Det härrör från en historisk utveckling inom akademin där framväxten av starka forskningsinriktningar skapade en skilsmässa mellan psykologin å ena sidan, och pedagogiken och sociologin å den andra. Educational psychology och educational neuroscience är snabbt växande fält som är på väg till Sverige, som en effekt av att tiderna förändras.
– Det här närmandet mellan forskningstraditionerna är viktigt för att överkomma motståndet som har funnits från båda sidor och för att det ska bli bra för fältet och de verksamma förskollärarna och lärarna.
Hur har ditt forskningsprojekt ”Hjärnvägar i förskolan” utvecklat utbildningen till förskollärare?
– Projektet Hjärnvägar undersökte vilka effekter utforskande lärande har på barns förmågor, som uppmärksamhetsutveckling och tidig matematik. Resultaten innebär att vi i förskollärarutbildningen nu undervisar om gruppbaserat lärande med delvis nya teorier som har fokus både på fysisk, neurologisk, kognitiv, språklig, emotionell och social utveckling.
– De förskollärare vi samarbetat med är verkligen intresserade av evidensbaserade studier och att utveckla arbetssätten i förskolan. Vi försöker öppna upp för det och göra våra studenter intresserade redan på grundnivå. Och att alltid koppla praktiken till teorierna, det är viktigt.
Läs mer om projektet Hjärnvägar i förskolan.
Mer om Hillevi Lenz Taguchis forskning.
Tidskriften Mind, brain and education.
Miljonanslag till forskning om barns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier.