Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling.

Regeringen arbetar nu för fullt med att ta fram förslag för hur ett professionsprogram för lärare och rektorer i skolan ska kunna realiseras som en del av januariavtalet. Jag skrev i föregående nyhetsbrev om regeringens initiativ Samling för fler lärare, där olika intressenter är inbjudna att diskutera och bidra i arbetet med att ta fram lösningar för att lösa lärarbristen i skolan. Professionsprogrammet är en av punkterna som står i fokus i dessa diskussioner, och det är intressant att höra det engagemang som finns och hur eniga alla är om att ett professionsprogram bör införas.

Hur programmet ska se ut och vem som ska ansvara för det är däremot mer oklart. Från lärosätenas sida, och här har vi många med oss, menar vi att det skulle vara av stort värde att koppla professionsprogrammet till de akademiska utbildningsnivåerna, där lärarutbildningen är det första steget i en lärares karriärutveckling. Vi har idag, utöver den yrkesexamen som lärar- och förskollärarutbildningen ger, våra generella examensnivåer: kandidat-, magister, master-, licentiat- och doktorsexamen. Dessa är väletablerade och väldefinierade, och skulle kunna utgöra grunden i ett professionsprogram. Inte ensamt, utan tillsammans med andra kriterier som utgår från till exempel lärarens undervisningsskicklighet och ansvarstagande i skolan. Redan idag är det ett stort antal lärare som senare i karriären vidareutbildar sig på universitet och högskolor, genom till exempel handledarkurser för VFU, lärarlyftskurser, masterprogram och forskarskolor. Att inte låta dessa utgöra en grund i dessa lärares karriärutveckling skulle vara ett stort slöseri.

Att se lärar- och förskollärarutbildningen som det första steget i lärarnas professionsutveckling ger också andra möjligheter. Det finns idag en föreställning bland många i debatten kring skola och lärarutbildning att precis allt som en lärare bör kunna i sin yrkesutövning måste ingå i den grundläggande lärarutbildningen, vilket genom åren lett till en omfattande stoffträngsel i lärarutbildningen. Med ett välutvecklat professionsprogram kan delar av kunskapsmålen uppnås senare i professionen, och då med en bredare erfarenhet att hänga upp kunskaperna på. Detta skulle leda till en mer fokuserad grundläggande lärarutbildning, vilket torde leda till högre genomströmning och därmed fler lärare i skolan.

Clas Hättestrand