Inom högskolesektorn är samverkan ett ord i tiden just nu. Särskilt aktuellt har det blivit i samband med regeringens forskningsproposition "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft", som presenterades i slutet av november. Propositionen har stort fokus på samverkan, och för att vara en forskningsproposition är det anmärkningsvärt att ordet "forskning" inte förekommer i titeln, medan däremot "samverkan" betonas så tydligt (se rektors blogg 2016-11-30). Men vad menas egentligen med samverkan? Och har det något med lärarutbildning att göra?
Vad gäller den första frågan, om vad samverkan egentligen är, har den saken debatterats flitigt sedan propositionen kom. Av vad som framkommer i propositionen, och i de uttalanden som gjorts sedan den presenterades, framkommer att regeringen i första hand knyter begreppet nära till innovation och utveckling. Det vill säga att den samverkan som högskolesektorn är delaktig i ska bidra till innovation och utveckling av företagande, näringsliv och industri. Men samverkan är ett mycket vidare begrepp, och även om Stockholms universitet utmärker sig som ett lärosäte med stark grundforskningsprofil är samverkan med kommuner, landsting, andra myndigheter och näringsliv mycket utbrett, inom såväl utbildning som forskning.
Samverkan har också i högsta grad med lärarutbildning att göra. En av de tydligaste formerna av samverkan mellan högskolan och omgivande samhälle finns inom just lärarutbildning. Detta gäller både själva utbildningen i sig och i den skolnära forskning som bedrivs. Den förmodligen mest omfattande samverkan som finns mellan högskolor och samhälle, är den som bedrivs inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU). Bara vid Stockholms universitet är det årligen omkring 5 500 studenter som gör sin VFU. Skalar vi upp det till hela Sverige (SU står för omkring 15% av Sveriges lärarutbildning) är det omkring 40 000 lärar- och förskollärarstudenter som varje år samverkar med omgivande samhälle inom sin VFU!
Finns då någon koppling mellan VFU och forskning? Javisst finns den kopplingen. Även om huvudfokus inom den verksamhetförlagda utbildningen är att ge lärarstudenterna den professionskunskap de behöver för att kunna verka som lärare i skolan och förskolan, öppnar VFU:n också möjlighet för lärare och forskare inom universitetet att bedriva ämnesdidaktisk forskning i skolmiljö, vilket i sin tur höjer kvaliteten på lärarutbildningen. Därför är det extra välkommet att regeringen i sin forskningsproposition också satsar på forskarskolor för lärare vid lärarutbildningarna. Det ger möjlighet för universitetslärare som idag är verksamma inom utbildningarna, men som inte har forskarexamen, att bedriva forskarstudier. Även om vi lärosäten helst hade sett en allmän höjning av basanslagen för forskning inom utbildningsvetenskap, som matchade höjningen av anslag för lärarutbildning, så är detta en välkommen satsning på de lärare som står för en stor del av undervisningen på lärarutbildningen. Detta stärker Stockholms universitet som ett lärosäte som ger en lärarutbildning som vilar på såväl väl beprövad erfarenhet som på en stark vetenskaplig grund!
Clas Hättestrand