Kent Fredholm har undersökt svenska gymnasieelevers användning av dator vid uppsatsskrivande i spanska. De elever som valde att använda en webbaserad automatöversättningstjänst, som Google översätt, valde detta arbetssätt framförallt för att få hjälp med det de såg som svårast i spanskan – verbböjning och meningsbyggnad. Men just de felen blev fler med det webbaserade redskapet.
– Dessa uppsatser hade fler fel av allvarlig typ som gör texten otydlig och svår att förstå. Eleverna trodde att de med webbredskapen skrev bättre meningar och böjde verben mer rätt, men det var precis tvärtom, säger Kent Fredholm.
Inget för elever med sämre förkunskaper
Om eleverna ska dra nytta av webbaserade översättningar måste de redan ha en god språknivå, visar Kent Fredholms studie.
– Även om eleverna inte tog översättningarnas korrekthet för given utan ofta kontrollöversatte tillbaka till svenska eller tog vägen över engelskan, var det bara eleverna med goda förkunskaper i spanska som kunde dra nytta av hjälpmedlet för att förbättra sina texter. Elever med sämre förkunskaper hade ingen fördel av att använda dessa tjänster, säger han.
Lärarna bör informera eleverna
Det läggs mycket fokus på datoranvändning i skolan och många lärare brottas med frågor om hur de kan använda datorn i undervisningen. Kent Fredholm, som själv är gymnasielärare, hoppas att nätbaserade översättningsredskap ska diskuteras mer med eleverna.
– Alla elever i studien hade hört av sina lärare att de inte fick använda automatöversättningar, men ingen hade berättat varför. Det fungerar inte att förbjuda redskapen för de används i alla fall. Det är bättre att ta en diskussion om hur de kan användas och varför de inte bör användas, som när det gäller meningsuppbyggnad.
Kent Fredholm lade fram sin licentiatuppsats ”Eleverna, datorn och språket”, författad vid forskarskolan De främmande språkens didaktik, den 6 mars.