– Faktakunskaper är naturligtvis av central betydelse i skolan, vi har redan tagit in neurovetenskapen i lärarutbildningen trots kritik om motsatsen, och det finns betydande inslag i postmodernismen som det vore olyckligt att kasta ut.
Klas Roth, professor i pedagogik, besvarar i en mening den senaste tidens kritik som vill skopa ut pedagogiken från lärarutbildningen. Han är vetenskaplig ledare för forskargruppen ”Filosofiska och kritiska studier om utbildning”, en gren av pedagogiken som utforskar föreställningar om bland annat kunskap, ansvar, bildning och lärande.
Villkor för lärande
Andra områden vid Institutionen för pedagogik och didaktik fokuserar på organisation och ledarskap; arbetsliv och informellt lärande; samhällsförändring, inkludering och hälsa, samt utbildningshistoria. Gemensamt för dem alla är att de studerar villkor för människors lärande och utveckling historiskt och i samtiden – att skapa kunskap om det som påverkar oss och om vilka möjligheter vi människor har att utveckla oss som fria och jämlika människor under rättvisa villkor.
– Vår forskargrupp sätter fokus på filosofiska resonemang om vad utbildning kan eller bör handla om, vad de yttersta målsättningarna är eller bör vara, sett i relation till hur det faktiskt utformar sig. Vi ställer frågor som handlar om huruvida utbildning bidrar till människors frihet och jämlikhet, och huruvida villkoren för detta är rättvisa för alla berörda parter. Det blir inte sällan ett gap mellan hur man skulle vilja att det är och hur det sedan formar sig.
Hjärnforskningens betydelse
De senaste åren har Klas Roth fördjupat sig i hjärnforskningens betydelse för pedagogiken. Det finns numera litteratur i kursen ”Teorier om lärande och individens utveckling”, som ingår i alla lärarprogram, som handlar om neurovetenskap. Jämsides litteratur av de gamla pedagogerna Piaget och Vygotskij.
– Det är viktigt att lära sig om sådant som har ägt rum historiskt sett i olika ämnen, och vad som varit betydelsefulla inslag också i ämnet pedagogik, likväl som att förhålla sig till aktuella områden, som till exempel neurovetenskap, säger han.
– Men det är fortfarande tidigt att uttala sig om exakt vad man kan eller bör göra i undervisningen med utgångspunkt från denna forskning. Så här långt talar forskningen i neurovetenskap mycket om allmänna övergripande insikter, som att beakta känslor, att man behöver röra på sig, att man inte bör belasta arbetsminnet för mycket, och att man behöver öva och repetera.
Du låter kritisk?
– Mycket av det är viktigt, och har sagts förut. Jag avvisar det inte, tvärtom. Men jag ser också att det finns behov av att tala om bildning, kritiskt tänkande, kreativitet, självständighet och ansvar. Och förändringar som rör samhälle och arbetets karaktär.
Hur forskar man om neurovetenskap som pedagog?
– Det kan göras empiriskt och teoretiskt. Jag förbereder just nu artiklar som både befattar sig med det man säger sig ha kommit fram till genom studier av hjärnan, som påvisar det som är och har varit betydelsefullt, men som också kritiskt prövar detta. Det är ett ansvar man har som forskare. Det är också en funktion med högre utbildning, att studenterna ska tillägna sig kunskap, tillämpa och kritiskt värdera den via forskning.
Ansvar för kunskap
Ett viktigt bidrag från pedagogiken och samhällsvetenskap i bred mening, menar Klas Roth, är att också göra oss medvetna om vårt ansvar inför kunskap och det ännu inte kända. Och att skapa förutsättningar för reflektion och kritisk granskning. Därför, menar han, blir kritikernas angrepp på postmodernism ett angrepp inte bara på ämnet pedagogik utan en stor del av samhällsvetenskapen.
– Jag är kritisk till inslag i postmodernismen. Men ett betydande sådant är påminnelsen om att vi människor är bristfälliga rationella varelser. Även när vi anstränger oss i all välmening kan det bli fel. Vi behöver därför vara öppna för detta och studera i vilken utsträckning kunskap om oss själva, andra och vår omvärld inte bara genererar möjligheter, utan också begränsar oss. Pedagogisk forskning handlar mycket om detta.
Institutionen för pedagogik och didaktik bjuder in gäster till dialog i öppna seminarier kring skolan och dess utveckling:
Den 19 februari diskuteras Magnus Henreksons bok ”Kunskapssynen och pedagogiken” (filmas och publiceras på webben i efterhand).
Den 14 maj presenterar Åsa Wikforss sin bok ”Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender.
Läs mer om Klas Roths forskning här.
Mer om forskningen vid Institutionen för pedagogik och didakik här.
Ett nätverk vid universitetet förenar neurovetenskap och lärarutbildning.